Veckan började med att svenska riksdagsgruppen besökte Åland. Delegationen bestod av Svenska riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos, jag själv (Elisabeth Nauclér), generalsekreterare Björn Månsson, riksdagssekreterare Veronica Biaudet och lagstiftningssekreterare Tina Harms. Dagen var fullprickad med möten (PAF, Handelskammaren, representanter av landskapsregeringen, representanter av lagtinget och media). Dagen avslutades med en paneldebatt om "Svenska språkets ställning i Finland" i självstyrelsegården och sedan middag på GE-villan.

På tisdag morgon började arbetet i Helsingfors som vanligt med utskott och plenum. Vi fick också besök av Brändö Marthorna på kvällen. På onsdagen avslutade Grundlagskommitténs (s.k. Taxell-kommittén) arbete och betänkandet av grundlagens revidering övergavs till statsrådet på ständerhuset. Slutet av veckan fortsatte med utskottsarbete och förberedelser för Grundlagsutskottets resa till Syd-Afrika.

Veckan började i Mariehamn med några möten och en intervju med Ålands radio. På tisdagen sammanträdde riksdagens plenum för första gången under det nya året. Talmansvalet ledde till att Sauli Niinistö blev återvald till riksdagens talman och på kvällen åkte svenska riksdagsgruppen till Kyrkslätt för sitt årliga vintermöte. 

Onsdagen påbörjades med årets första möte med grundlagsutskottet. Sedan var det dags för riksdagsgudstjänsten i Helsingfors domkyrka. På eftermiddagen öppnade President Halonen riksdagen för år 2010. Öppningen av riksdagen firades på kvällen i Helsingfors stadsteater med teaterstycket "Viimeinen Valssi". Slutet av veckan gick i rask takt i och med att plenum och det vanliga utskottsarbetet kommit i gång (grundlagsutskottet, utrikes- och stora utskottet).

Grundlagsutskottet besökte Sydafrika under vecka 7 (13-20 februari).

Först flög delegationen till Kapstaden var de besökte Steenberg vingård sedan lunchade de med forskare från utrikespolitiska institutet. Före delegationen flög till Johannesburg på tisdag, besökte de Robben Island (fängelset var bl.a. Nelson Mandela satt fängslad från 1964 till 1989).  Grundlagsutskottets delegation besökte den Sydafrikanska konstitutionella domstolen (Constitutional Court of Aouth Africa) på onsdag och så träffade gruppen ordförande Mushwana från människorättskommissionen. Följande dag besökte gruppen apartheidmuseet, och så hade de möte med före detta medlem av sanningskommissionen D.B.Ntsebezan (jobbar nu vid nu vid Judicial Service Commission). På fredag morgon reste utskottet till Pretoria var de träffade Public Protection Adv. T.N.Madonsela, lunchade med Finlands ambassadör Myllyntausta.

På fredag eftermiddag började den långa hemresan från Johannesburg till Mariehamn, via Frankfurt, Helsingfors och Åbo.

Stora utskottet besöker västra Balkan: resemålen är de tre stater som knackar på EU:s dörr

Under riksdagens uppehåll besöker en delegation från stora utskottet västra Balkan 24-29 januari. Avsikten med resan är att bekanta sig med de tre stater som är i olika skeden av anslutningsprocessen för EU-medlemskap: Serbien, som lämnade in sin ansökan om EU-medlemskap i december 2009; Makedonien, som redan godkänts till kandidat men med vilket förhandlingarna inte ännu påbörjats; samt Kroatien var medlemskapsförhandlingarna redan är på god väg.

Resans huvudtema är alltså utvidgningen av EU. Stora utskottets medlemmar kommer att bekanta sig med beredningsprocesserna inför medlemskapet i EU i de olika länderna, samt de ekonomiska förhållandena och medborgarsamhället. Utskottet är speciellt intresserat av situationen för de mänskliga rättigheterna, minoriteternas ställning, bekämpningen av korruption och hur staterna återhämtat sig från krigen i närhistorien, bl.a. förfaranden rörande krigsbrott.

I Belgrad samtalar delegationen med representanter från Serbiska parlamentet och regeringen, bl.a. får delegationen en utredning av det ekonomiska läget i landet. I Skopje, Makedonien har de möten med parlamentets utskott och med flera representanter från ministerier. I Kroatiens huvudstad Zagreb diskuteras det förutom med landets parlament och myndigheter, också med medborgarorganisationer.

Medlemmar av delegationen är stora utskottets ordförande Erkki Tuomioja (sd.), vice ordförande Eero Akaan-Penttilä (saml.), och riksdagsledamöterna Esko Kiviranta (cent.), Matti Kauppila (vänst.), Heli Järvinen (gröna), Antti Vuoranne (sd.) och Elisabeth Nauclér (sv.)

PRESSMEDDELANDE

Ålands Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen i plenum efter att Statsministern hade upplyst riksdagen om regeringens politik 2009 och de viktigaste propositionerna. Nauclér poängterade att regeringen måste arbeta vidare för att förbättra konkurrenskraften av den finska och den åländska flottan, samt påminde hon regeringen om betydelsen av det internationella biståndet i dessa ekonomiskt svåra tider.

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

Anförandet i sin helhet nedan.

Herr talman,

Statsministern tog upp i sitt tal vikten av att förstärka det ekonomiska läget och att trygga arbetsplatserna i Finland. Till arbetsplatserna i Finland måste man också räknas de personer som är anställda ombord på fartyg under finsk flagg. Sjöfarten är viktig för Åland, men ändå viktigare är den för Finland som geopolitiskt är en ö. Vi har varit stolta över vår självförsörjningsgrad och till självförsörjning hör att kunna befrakta på egen bog. I regeringsprogrammet från år 2007 lovade regeringen att förbättra konkurrenskraften för den finska och åländska flottan.

Den tonnageskattelag som riksdagen antog i december, och som borde ha kommit för många år sedan, var ett steg i rätt riktning, men fler åtgärder krävs. Men vi får inte glömma de rederier som inte kommer att omfattas av den nya tonnageskattelagen, det handlar om passagerarfärjor såväl som små rederier som väl skulle behöva få konkurrenskraftiga förutsättningar, eller rättare sagt samma förutsättningar som alla andra, nämligen rederierna i våra grannländer.

I regeringsprogrammet sägs att och jag citerar "Tonnageskatten revideras för att bli konkurrenskraftig, och det skall utredas om en generell avsättning kan införas inom beskattningen av sjöfarten.". Det är den utredningen som nu måste sättas igång. Näringslivet och väljarna måste kunna lita på oss politiker, vi måste föra en trovärdig politik.

Herr talman, Mellan år 2003 och 2007 flaggade finska fartyg ut till andra länder så att vi förlorade 1.500 arbetsplatser. Det finns idag 3.500 anställda på de fartyg som nu ställs utanför reformen, låt oss inte riskera att förlora även dem. I detta sammanhang vill jag också nämna de kraftåtgärder som nu borde göras för att behålla arbetsplatser vid de finska varven. Staten kan med de rätta insatserna säkra många arbetsplaster för en lång tid framöver.

Herr talman, I dessa ekonomiskt utmanande tider får vi inte heller glömma de som lider av denna kris allra mest d.v.s. fattiga länder där behovet av bistånd och hjälp nu är som störst. Finland har också ett globalt ansvar vilket vi inte får glömma trots att vi också måste genomgå svåra ekonomiska tider. För att nå det bästa möjliga resultatet måste vi hålla fast vid en konsekvent och långsiktig biståndspolitik.

Elisabeth Nauclér 9.2.2010