Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ställde svenska riksdagsgruppens fråga om översättningen av kollektivavtalen till statsminister Vanhanen under riksdagens frågetimme på torsdag 15.4.2010.

- Justitiekanslern har i ett utlåtande slagit fast att allmänt bindande kollektivavtal enligt språklagen ska publiceras på svenska. Språklagen gäller inte på Åland, men samma sak följer av självstyrelselagen. Då jag frågade social- och hälsovårdsminister Hyssälä varför översättningen av kollektivavtalen dröjer fick jag som svar att det inte finns pengar inom ministeriet. Så min fråga till statsministern är: Vad tänker statsministern göra för att se till att de kommande kollektivavtalen översätts?

Enligt statsministern är justitiekanslerns linjedragning klar, lika så hör översättandet av dessa kollektivavtal till de statliga myndigheterna. Vanhanen sade sig ha bett att ministeriet tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna skulle komma fram med en plan om en tidtabell för översättningarna. Vanhanen fortsatte med att ta upp minister Hyssäläs konstaterande om att man med tanke på översättningens betydelse till avtalets innehåll, samtidigt måste klargöra på vilket sätt man kunde sammanslå innehållsförhandlingarna med översättandet. Statsministern avslutade med att påpeka att kollektivavtalen måste inom en rimlig tidtabell finnas tillgängliga också på svenska.

Nauclér fortsatte med att ifrågasätta kollektivavtalens bindande verkan för de åländska företagarna, likaså frågade Nauclér om de åländska arbetstagarna saknar skydd då avtalen bara finns på finska. Till detta svarade statsministern att situationen är problematisk men att avtalen också binder de åländska företagarna.

Diskussionen från plenums protokoll:

http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/skt_38_2010_65_p.shtml 

Elisabeth Nauclér/r: Ärade herr talman! Justitiekanslern har i ett utlåtande slagit fast att allmänt bindande kollektivavtal enligt språklagen ska publiceras på svenska. Språklagen gäller inte på Åland, men samma sak följer av självstyrelselagen. Då jag frågade social- och hälsovårdsminister Hyssälä varför översättningen av kollektivavtalen dröjer fick jag som svar att det inte finns pengar inom ministeriet. Så min fråga till statsministern är:

Vad tänker statsministern göra för att se till att de kommande kollektivavtalen översätts?

Pääministeri Matti Vanhanen: Arvoisa puhemies! On lisäksi tainnut olla pieni ongelma siitä, että tätä tehtävää ei ole erikseen kenellekään ministerille osoitettu. Mutta tietysti sisäisen työnjaon perusteella ilman muuta STM:n tehtäviin kuuluu tämä käännöstoiminta. Oikeuskanslerin linjaus on selvä, että myös näitten yleissitovien sopimusten kääntäminen kuuluisi valtiovallalle. Sitä vastaan ei voi pullikoida. Sekin pitää paikkansa, että STM:llä ei ilmeisesti siihen resursseja ole. Olen itse antanut STM:lle sen toiveen, että he nyt laatisivat myös yhdessä työmarkkinajärjestöjen kanssa suunnitelman siitä, minkälaisella aikataululla näihin käännöstöihin päästäisiin. Niitä on noin 150 sopimusta kaikkiaan. Ministeri Hyssälä on todennut, että samassa yhteydessä pitää myös selvittää se, että kun kääntäminen helposti myös on tulkintakysymystä siitä, mikä on sopimuksen sisältö, että millä tavalla tämä käännöstoiminta ja sopimuksen sisältöneuvottelut vedetään yhteen. Mutta eiköhän näihin ratkaisut löydy. Jollakin kohtuullisella aikataululla nämä sopimukset pitää olla myös ruotsin kielellä saatavissa.

Elisabeth Nauclér/r: Herr talman! De åländska företagarna frågar sig, med rätta, om de är bundna av de allmänt bindande kollektivavtalen som inte finns på svenska, liksom de åländska arbetstagarna frågar sig om de skyddas av dessa avtal. Jag frågar därför statsministern:

Hur är det med den saken?

Pääministeri Matti Vanhanen: Arvoisa puhemies! Sitovat. Ymmärrän kyllä sen piikin, joka tähän työnantajien kannanottoon sisältyy.

Elisabeth Nauclér/r: Ärade herr talman! Justitiekanslern har i ett utlåtande slagit fast att allmänt bindande kollektivavtal enligt språklagen ska publiceras på svenska. Språklagen gäller inte på Åland, men samma sak följer av självstyrelselagen. Då jag frågade social- och hälsovårdsminister Hyssälä varför översättningen av kollektivavtalen dröjer fick jag som svar att det inte finns pengar inom ministeriet. Så min fråga till statsministern är:

Vad tänker statsministern göra för att se till att de kommande kollektivavtalen översätts?

Pääministeri Matti Vanhanen: Arvoisa puhemies! On lisäksi tainnut olla pieni ongelma siitä, että tätä tehtävää ei ole erikseen kenellekään ministerille osoitettu. Mutta tietysti sisäisen työnjaon perusteella ilman muuta STM:n tehtäviin kuuluu tämä käännöstoiminta. Oikeuskanslerin linjaus on selvä, että myös näitten yleissitovien sopimusten kääntäminen kuuluisi valtiovallalle. Sitä vastaan ei voi pullikoida. Sekin pitää paikkansa, että STM:llä ei ilmeisesti siihen resursseja ole. Olen itse antanut STM:lle sen toiveen, että he nyt laatisivat myös yhdessä työmarkkinajärjestöjen kanssa suunnitelman siitä, minkälaisella aikataululla näihin käännöstöihin päästäisiin. Niitä on noin 150 sopimusta kaikkiaan. Ministeri Hyssälä on todennut, että samassa yhteydessä pitää myös selvittää se, että kun kääntäminen helposti myös on tulkintakysymystä siitä, mikä on sopimuksen sisältö, että millä tavalla tämä käännöstoiminta ja sopimuksen sisältöneuvottelut vedetään yhteen. Mutta eiköhän näihin ratkaisut löydy. Jollakin kohtuullisella aikataululla nämä sopimukset pitää olla myös ruotsin kielellä saatavissa.

Elisabeth Nauclér/r: Herr talman! De åländska företagarna frågar sig, med rätta, om de är bundna av de allmänt bindande kollektivavtalen som inte finns på svenska, liksom de åländska arbetstagarna frågar sig om de skyddas av dessa avtal. Jag frågar därför statsministern:

Hur är det med den saken?

Pääministeri Matti Vanhanen: Arvoisa puhemies! Sitovat. Ymmärrän kyllä sen piikin, joka tähän työnantajien kannanottoon sisältyy.

PRESSMEDDELANDE 16.4.2010

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ställde svenska riksdagsgruppens fråga om översättningen av kollektivavtalen till statsminister Vanhanen under riksdagens frågetimme på torsdag 15.4.2010.

- Justitiekanslern har i ett utlåtande slagit fast att allmänt bindande kollektivavtal enligt språklagen ska publiceras på svenska. Språklagen gäller inte på Åland, men samma sak följer av självstyrelselagen. Då jag frågade social- och hälsovårdsminister Hyssälä varför översättningen av kollektivavtalen dröjer fick jag som svar att det inte finns pengar inom ministeriet. Så min fråga till statsministern är: Vad tänker statsministern göra för att se till att de kommande kollektivavtalen översätts?

Enligt statsministern är justitiekanslerns linjedragning klar, lika så hör översättandet av dessa kollektivavtal till de statliga myndigheterna. Vanhanen sade sig ha bett att ministeriet tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna skulle komma fram med en plan om en tidtabell för översättningarna. Vanhanen fortsatte med att ta upp minister Hyssäläs konstaterande om att man med tanke på översättningens betydelse till avtalets innehåll, samtidigt måste klargöra på vilket sätt man kunde sammanslå innehållsförhandlingarna med översättandet. Statsministern avslutade med att påpeka att kollektivavtalen måste inom en rimlig tidtabell finnas tillgängliga också på svenska.

Nauclér fortsatte med att ifrågasätta kollektivavtalens bindande verkan för de åländska företagarna, likaså frågade Nauclér om de åländska arbetstagarna saknar skydd då avtalen bara finns på finska. Till detta svarade statsministern att situationen är problematisk men att avtalen också binder de åländska företagarna.

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

Länk till protokollet var hela diskussionen återges:

http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/skt_38_2010_65_p.shtml  
 

Ärade herr talman! Säkerhetsarrangemangen behövs i Afghanistan för att bygga ett tryggt demokratiskt samhälle, men som minister Häkämies påpekade nyligen i sitt tal till försvarskursen och även här i dag så löser man inte internationella kriser genom militär krishantering. Man tillhandahåller säkerhet för den civila krishanteringen och utvecklingen vilket är nog så viktigt, men viktigast är ändå att det föds en dialog och att dialogen leder till en politisk lösning. Militära satsningar är kortsiktiga lösningar. Att bygga upp ett demokratiskt samhälle kräver en långsiktig närvaro. Finland har i det här avseendet mycket att erbjuda ett instabilt land som Afghanistan, så låt oss göra det.
Målet är att stödja de afghanska säkerhetsstyrkorna till dess att de själva kan ta hand om säkerheten i landet. För tillfället är den civila insatsen i Afghanistan minimal i jämförelse med den militära. Vad som nu är viktigt är att stödja och utveckla goda förvaltningsstrukturer i Afghanistan genom att reformera den statliga administrationen och den rättsliga förvaltningen. Vi har i Finland gott om experter på området. Ett av de största hoten mot en varaktig fred ligger i den utbredda korruptionen och vad därav följer.

Behovet av en skiftning från militär krishantering till civil krishantering kommer tydligt fram i bland annat ISAF:s kommendör McChrystals senaste rapport. Stödet från folket är obetydligt och bristerna i statens trovärdighet ger utrymme för talibanerna och rebellgrupperna. För att Finland ska kunna bidra positivt till demokratiutvecklingen och stödja förvaltningen av den afghanska staten, anser jag att vi ska satsa på en ny strategi och en ökning av antalet civila krishanterare och satsar på att inleda en konstruktiv dialog. Försvarsministern har redan nämnt lämpliga namn.

Ärade herr talman! Detta förslag till ändring av självstyrelselagen för Åland syftar till att på lagnivå garantera ett rättvist förfarande för landskapet Åland i de situationer där Finland i egenskap av medlemsstat i Europeiska unionen ställs till svars för åtgärder eller underlåtenhet från landskapets sida. Alltså fall där Åland har lagstiftningsbehörigheten och måste betala böterna, men hittills inte fått försvara sig. Propositionen är ett resultat av förhandlingar mellan regeringarna i Helsingfors och Mariehamn.
Lagförslaget godkändes i första behandling av riksdagen i juni efter att ha behandlats av grundlagsutskottet som inte hade några invändningar. Ålands självstyrelselag är inte en grundlag, men en lag som antas och ändras i grundlagsenlig ordning. Dessutom ska den godkännas av Ålands lagting. Så har nu skett och det borde alltså inte vara något problem, men det finns skäl att för ovanlighetens skull här ägna några ord åt ärendets behandling i Ålands lagting.

Ärendet behandlades som sagt var i grundlagsutskottet som inte hade något att invända mot lagförslaget. I betänkandet konstateras att landskapet på det här sättet får så stort inflytande som konstitutionen och EU-rätten medger. EU känner bara självständiga stater som medlemmar, och statsrådet kan inte förpliktas att avstå från sin egen ståndpunkt, men kan naturligtvis, om en sådan situation uppstår, avstå från att föra fram sin talan och låta sig representeras av Åland. Detta är så att säga den sista utvägen om inte statsrådet och landskapsregeringen kommer överens.

Frågan regleras av EU-rätten som återspeglas i konstitutionen, med andra ord Finlands statsförfattning eller som det står i den finska versionen av grundlagsutskottets betänkande "valtiosääntö". Med Finlands statsrätt avses hela systemet som i första hand finns reglerat i grundlagen, men dit hör också Ålands självstyrelselag.

Ålands lagting säger i lagutskottets betänkande att begreppet "perustuslaki" har använts i grundlagsutskottets betänkande och att grundlagsutskottet därför skulle haft den uppfattningen att grundlagen sätter begränsningar för vilka befogenheter som genom själstyrelselagen kan överföras till landskapet. I betänkandet sägs vidare, och jag citerar: "Utskottet finner således att grundlagsutskottets påstående är felaktigt eftersom det inte finns hinder för att bestämmelser i självstyrelselagen avviker från grundlagen". Men något sådant påstående finns inte i grundlagsutskottets betänkande. Det rör sig alltså om ett enda stort missförstånd.

Ålands självstyrelse bygger på en internationell konfliktlösning och har sin grund i Nationernas förbunds beslut. Grundlagen innehåller ett flertal bestämmelser som ska åtföljas i en rättsstat, såsom iakttagande av respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna, näringsfrihet och rätten till arbete. Men även på de här punkterna kan i självstyreslelagen finnas avvikelser. Självstyreslelagen är nämligen en lag stiftad i grundlagsenlig ordning och därmed en speciallag i förhållande till grundlagen. Därför stadgas också i 120 § i grundlagen bara lakoniskt att "landskapet Åland har självstyrelse enligt vad som särskilt bestäms i självstyreslelagen för Åland".

Herr talman! Grundlagsutskottets betänkande innehåller ingen hänvisning till grundlagen eller "perustuslaki", och grundlagsutskottet har inte sagt att självstyreslelagen inte kan avvika från grundlagen. Tvärtom, den avviker på många punkter. Detta framgår också klart av de sakkunnigutlåtanden som legat till grund för grundlagsutskottets betänkande.

Jag kan alltså försäkra att grundlagsutskottet tar sin uppgift som ålandsutskott på fullaste allvar och att sakkunskapen i utskottet är gedigen. Betänkandet innebär inget avståndstagande från lagförslaget. Nu är det upp till parterna att koncentrera sig på att se till att det här fungerar i praktiken. Allt tyder på att införandet av skyddsjakt på skarven på Åland kommer att bli det första fallet där den utvidgade talerätten kommer att prövas i praktiken, och jag önskar parterna lycka till.

På torsdag kväll 8.4.2010 debatterade riksdagen statsrådets redogörelse för läget i Afghanistan och för Finlands deltagande i ISAF-operationen. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér höll svenska riksdagsgruppens gruppanförande. Efter gruppanföranden fortsatte diskussionen i plenum kring Afghanistan. Ledamot Nauclér deltog i diskussionen med två frågor till regeringen. Den första handlade om FN:s förnyade mandat i Afghanistan (FN:s resolution 1917) och Finlands engagemang. Den andra frågan handlade om FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och att det behövs en bättre redogörelse om genomförandet av resolutionen. 

Protokollet med hela diskussionen kan hittas här: http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ptk_34_2010_ke_p_1.shtml  

Nedan återges svenska riksdagsgruppens anförande och ledamot Nauclérs frågor (med svar) i sin helhet:

 Gruppanförandet: Ärade herr talman! Svenska riksdagsgruppen är villig att förorda den tillfälliga förstärkning av de finländska trupperna i ISAF-operationen i Afghanistan som regeringen föreslår. Samtidigt är det uppenbart att krisen i Afghanistan inte kan lösas med militära medel. Det behövs mycket mer än militära medel.

Som utskottet konstaterar måste ett förbättrat säkerhetsläge prioriteras och det är därför viktigt att den militära och civila krishanteringen samordnas eftersom alla insatser kommer att behövas samtidigt. Det är fortfarande FN (UNAMA) som har det huvudsakliga ansvaret för samordningen av de internationella insatserna, och det är därför viktigt att vi är med och påverkar det arbete som sker inom FN så att vår kompetens tas tillvara på bästa sätt. Det internationella samfundet måste stödja det afghanska samhället kraftfullt så att den politiska dialogen effektiveras, vilket bland annat kan ske genom stöd till den fond som upprättats för fredsmedling. Kvinnor borde spela en större roll när det gäller medling på det sätt som framgår i FN:s resolution 1325 och det är därför viktigt att regeringen tydligt för riksdagen redovisar hur Finland avser bidra till genomförandet av resolutionen. Den delen av redogörelsen är alltför svag i den nuvarande utformningen.

Om målet är en bestående fred måste kvinnorna engageras också i beslutsprocesserna, och inte minst i de freds- och stabilitetsförhandlingar som förhoppningsvis snart kan överta huvudrollen från de militära operationerna. Det är viktigt att vår medverkan inte stannar vid att välutbildade och välutrustade finska militärer bygger murar runt flickskolor. Syftet är gott, men vi kan så mycket mer än så. Ta till exempel den utbildning av kvinnliga journalister som Finland finansierat. Vi ska på allt sätt medverka till att de mänskliga rättigheterna också gäller afghanska kvinnor, vilket inte är fallet nu.

Värderade herr talman! Den militära krishanteringen i Afghanistan syftar till att trygga en varaktig fred, stabila förhållanden, demokrati och ett rättssamhälle. ISAF-operationen måste avslutas snarast möjligt. Vid utrikesministermötet i London i januari bestämdes att överföringen av säkerhetsansvaret från de internationella styrkorna till afghanska myndigheter kommer att börja om cirka ett år. Då intar Isaf-styrkorna en mera stödjande roll.

Utrikesutskottet påpekar att enligt den Exit-startegi som slogs fast i London behövs det mera resurser från det internationella samfundet till krishantering, och av tilläggsstyrkorna ska en del utbilda den afghanska armén, men också den civila samhällsapparaten. Detta betyder bland annat poliser och andra myndigheter.

Afganistanin poliisin ja oikeuslaitoksen kehittäminen on avainasemassa Afganistanin vakauttamisessa ja vastuun siirtämisessä paikallisille turvallisuusviranomaisille. Näiden sektoreiden kehittämisessä kansainvälisen yhteisön siviilikriisinhallintatoiminta ja kehitysyhteistyö tulevat olemaan vielä nykyistä keskeisemmässä asemassa. Suomen siviilikriisinhallintaan osallistuminen keskittyy EU:n Eupol AFG-operaatioon erityisesti poliisin mutta myös oikeuslaitoksen ja erityisesti syyttäjänviraston kehittämiseksi. Suomen panostus Eupol-operaatioon on tuottanut erittäin hyvää tulosta, ja voimme olla ylpeitä siitä, että siviilikriisinhallinnan alueella osaamisemme on maailmanlaajuisesti huipputasoa.

Därför ska Finland öka sin insats i civil krishantering som utgör ett område som vi kan och där våra begränsade resurser ger största möjliga nytta. Den finländska krishanteringen, Krishanteringscentret i Kuopio och dess fortsatta verksamhet och utveckling ska tryggas genom att vi beviljar de anslag som behövs.

Ruotsalainen eduskuntaryhmä tukee joukon lisäämistä enintään 195 henkilöön maan turvallisuustilanteen vuoksi mutta korostaa samanaikaisesti, että panoksemme tulee entistä enemmän johtaa demokraattisten perusperiaatteitten toteuttamiseen maassa ja niiden koko yhteiskunnan läpäisevyyteen aina koulutuksesta vaalijärjestelmän kautta armeijaan.

***

 Första frågan: Ärade herr talman! Så sent som den 22 mars i år slogs de nya riktlinjerna för koordineringen i Afghanistanarbetet fast i FN:s resolution 1917, den närmast fullständiga katalog över de uppgifter som det internationella samfundet ska utföra på det civila området, vad som ska göras för att uppnå god förvaltning, hur man ska bekämpa korruption, hur man ska samarbeta med de lokala rörelserna för mänskliga rättigheter, Afghan Independent Human Rights Commission, hur narkotika bekämpningen ska gå till etc.

Vår nordiske granne Norge har innehaft, och nu innehar Sverige posten som chef för FN:s mission i Afghanistan. Jag skulle vilja höra från minister Stubb hur Finland har engagerat sig i utarbetandet av resolution 1917, och vidare fråga om vi, som våra grannländer, tillräckligt mycket engagerat oss i FN:s civila krishantering eftersom det ändå är där som våra resurser tas till vara bäst.

Svaret, utrikesminister Stubbs: Ed. Nauclér puhui YK:n roolista. Totta kai me tuemme YK:ta ja YK:n toimintaa sataprosenttisesti. Sovintoprosessissa muuten on myös Undp:n rahasto mukana.

***

Andra frågan: Ärade herr talman! Flera har lyft fram FN:s resolution 1325 och kvinnornas roll, och ingen är naturligtvis mot förbättrade förhållanden för kvinnor och en starkare ställning. Men regeringens redogörelse är väldigt tunn på den här punkten. Den saknar verklig substans och en redogörelse över en långsiktig strategi eller en djupare analys.

Jag skulle vilja fråga ministrarna: Kan ni lova att vi får en bättre redogörelse för kvinnornas medverkan och genomförandet av 1325 i nästa redogörelse?

Svaret, utrikesminister Stubb: Arvoisa herra puhemies! Aivan aluksi minun on todettava, että olen jälleen kerran 100 prosenttisesti samaa mieltä ed. Laakson kanssa keskustelusta vetäytyminen ja vastuun siirto. Todellakin asia on juuri niin kuin ed. Laakso totesi. Eli Afganistan on itse ilmoittanut haluavansa ottaa vastuun sekä poliisin että armeijan puolella kolmen-viiden vuoden sisällä. Tällä voi olla yhteys vetäytymiseen, mutta sillä ei välttämättä sitä yhteyttä ole. Eli tässä on todellakin kahdesta erilaisesta asiasta kyse, ja sen takia palaan ed. Reijosen huomioon siitä, että on oikeastaan mahdoton tällä hetkellä sanoa, missä vaiheessa me vetäydymme Afganistanista. Me tarkastelemme tätä kysymystä vähintään puolivuosittain ja erittäin tiuhaan.

Toinen huomio sekä ed. Nauclérille että ed. Komille 1325-päätöslauselmasta. Me olemme useasti painottaneet tätä kysymystä. Me pidämme sitä tärkeänä ja olemme myös olleet mukana tutkimassa, millä tavalla Prt:n puitteissa ja EU:n puitteissa voitaisiin tätä resoluutiota tavalla tai toisella edistää. Tämän lisäksi totean, että meillä on yksi suomalainen ihmisoikeusasiantuntija EUSR:n eli EU:n erityisedustajan alaisuudessa ja yksi gender-asiantuntija EUPOLissa. Eli kysymys on meillä jatkuvasti esillä.

Kolmas huomio. Rauhanvälitys on noussut monessa puheenvuorossa esille. Että jos vähän voin raottaa verhoa sen verran, että meiltä on tulossa suurempi rauhanvälitysehdotus tai -aloite muutaman viikon sisällä, joka ei suoranaisesti tule kohdistumaan pelkästään Afganistaniin vaan Suomen toimintaan eri maailmankolkissa ja millä tavalla voimme käyttää suomalaisia rauhanvälittäjiä, ennaltaehkäisijöitä erilaisissa kriiseissä.

Viimeinen huomio. Ed. Tuomioja, muutama muu edustaja, myös ed. Haavisto mainitsisi sen: YK:n operaatiot. Siis tilannehan on se, että vuodesta 1990 YK:n rinnalle on noussut erilaisia toimijoita erilaisissa kriisinhallintatoimissa, kuten Nato, Euroopan unioni, Afrikan unioni ja Etyj. Meillähän on ollut johtolankana se, että me menemme niihin paikkoihin, missä me voimme antaa lisäarvoa, ja varmistamme, että sillä operaatiolla on aina YK:n oikeutus.

Olemme keskustelleet tästä tasavallan presidentin kanssa. Tulemme keskustelemaan hänen kanssaan asiasta myös huomenna. Me yritämme löytää hyvän tasapainon, jossa meillä on Nato-operaatioissa, YK-operaatioissa ja EU-operaatioissa … Ihan vaan esimerkinomaisesti voin todeta, että kun Irlanti lähtee Tšadista, heidän YK-operaatiopanoksensa putoaa noin 480:stä sotilaasta alle 20:een. Ruotsin tämän hetkiset YK-operaatiot noin 60. Jos ja kun Suomi vetäytyy Tšadista, niin meidän YK-panos tulee myös olemaan liian matala ja me katsomme erilaisia vaihtoehtoja, joissa voimme olla YK:n erilaisissa rauhanturvatehtävissä mukana.

Vecka 13 hade riksdagen utrskotts- och plenifritt. Elisbeth Nauclér firade påsken i Australien med sin son. 

Fru talman! Den Iranska oppositionen har besökt Finland och lyft upp den svåra situationen i det Iranska flyktinglägret Camp Ashraf i Irak, som attackerades i juli 2009 av Irakiska säkerhetsstyrkor. 11 flyktingar dog och över 200 skadades i attacken. Oppositionen har vädjat till ett flertal instanser om insatser för att öka den internationella övervakningen av säkerheten i flyktinglägret.
Unami, FN:s representation i Irak, har uttryckt sin oro för säkerhetsläget i lägret och krävt att flyktningarna i Ashraf ska behandlas enligt Genèvekonventionernas bestämmelser. Också EU har påpekat detta i en resolution, och en majoritet av ledamöterna i Finlands riksdag har skrivit under en vädjan till regeringen om att arbeta för att öka säkerheten i Camp Ashraf i samarbete med FN.

Så min fråga är: Vilka åtagärder kommer regeringen att vidta för att förbättra flyktingarnas säkerhet i Camp Ashraf?

Utrikesministers svar: Ärade talman! I denna fråga jobbar vi via EU och vi har två spår som vi följer. Det ena är förhandlingarna som vi har i de så kallade kärnfrågorna, och det andra har just att göra med mänskliga rättigheter, flyktingfrågan och så vidare.

Som ni vet är förhandlingarna just nu mycket svåra med Iran och vi har diskuterat sanktioner. Vi jobbar på de här sanktionerna först via FN. Om det inte lyckas kommer vi att göra dem från EU:s sida. I det här helhetspaketet jobbar vi med den här flyktinglägerfrågan samtidigt, men vi gör det här, för att ge ett direkt svar, via Europeiska unionen.

(andra ledamöter bad om ordet och ville delta i diskussionen)

Toinen varapuhemies: Ikävä kyllä aikataulusyistä emme ehdi ottaa lisäkysymyksiä. Kysymys on loppuun käsitelty.

Ärade herr talman! Svenska riksdagsgruppen är villig att förorda den tillfälliga förstärkning av de finländska trupperna i ISAF-operationen i Afghanistan som regeringen föreslår. Samtidigt är det uppenbart att krisen i Afghanistan inte kan lösas med militära medel. Det behövs mycket mer än militära medel.

Som utskottet konstaterar måste ett förbättrat säkerhetsläge prioriteras och det är därför viktigt att den militära och civila krishanteringen samordnas eftersom alla insatser kommer att behövas samtidigt. Det är fortfarande FN (UNAMA) som har det huvudsakliga ansvaret för samordningen av de internationella insatserna, och det är därför viktigt att vi är med och påverkar det arbete som sker inom FN så att vår kompetens tas tillvara på bästa sätt. Det internationella samfundet måste stödja det afghanska samhället kraftfullt så att den politiska dialogen effektiveras, vilket bland annat kan ske genom stöd till den fond som upprättats för fredsmedling. Kvinnor borde spela en större roll när det gäller medling på det sätt som framgår i FN:s resolution 1325 och det är därför viktigt att regeringen tydligt för riksdagen redovisar hur Finland avser bidra till genomförandet av resolutionen. Den delen av redogörelsen är alltför svag i den nuvarande utformningen.

Om målet är en bestående fred måste kvinnorna engageras också i beslutsprocesserna, och inte minst i de freds- och stabilitetsförhandlingar som förhoppningsvis snart kan överta huvudrollen från de militära operationerna. Det är viktigt att vår medverkan inte stannar vid att välutbildade och välutrustade finska militärer bygger murar runt flickskolor. Syftet är gott, men vi kan så mycket mer än så. Ta till exempel den utbildning av kvinnliga journalister som Finland finansierat. Vi ska på allt sätt medverka till att de mänskliga rättigheterna också gäller afghanska kvinnor, vilket inte är fallet nu.

Värderade herr talman! Den militära krishanteringen i Afghanistan syftar till att trygga en varaktig fred, stabila förhållanden, demokrati och ett rättssamhälle. ISAF-operationen måste avslutas snarast möjligt. Vid utrikesministermötet i London i januari bestämdes att överföringen av säkerhetsansvaret från de internationella styrkorna till afghanska myndigheter kommer att börja om cirka ett år. Då intar Isaf-styrkorna en mera stödjande roll.

Utrikesutskottet påpekar att enligt den Exit-startegi som slogs fast i London behövs det mera resurser från det internationella samfundet till krishantering, och av tilläggsstyrkorna ska en del utbilda den afghanska armén, men också den civila samhällsapparaten. Detta betyder bland annat poliser och andra myndigheter.

Afganistanin poliisin ja oikeuslaitoksen kehittäminen on avainasemassa Afganistanin vakauttamisessa ja vastuun siirtämisessä paikallisille turvallisuusviranomaisille. Näiden sektoreiden kehittämisessä kansainvälisen yhteisön siviilikriisinhallintatoiminta ja kehitysyhteistyö tulevat olemaan vielä nykyistä keskeisemmässä asemassa. Suomen siviilikriisinhallintaan osallistuminen keskittyy EU:n Eupol AFG-operaatioon erityisesti poliisin mutta myös oikeuslaitoksen ja erityisesti syyttäjänviraston kehittämiseksi. Suomen panostus Eupol-operaatioon on tuottanut erittäin hyvää tulosta, ja voimme olla ylpeitä siitä, että siviilikriisinhallinnan alueella osaamisemme on maailmanlaajuisesti huipputasoa.

Därför ska Finland öka sin insats i civil krishantering som utgör ett område som vi kan och där våra begränsade resurser ger största möjliga nytta. Den finländska krishanteringen, Krishanteringscentret i Kuopio och dess fortsatta verksamhet och utveckling ska tryggas genom att vi beviljar de anslag som behövs.

Ruotsalainen eduskuntaryhmä tukee joukon lisäämistä enintään 195 henkilöön maan turvallisuustilanteen vuoksi mutta korostaa samanaikaisesti, että panoksemme tulee entistä enemmän johtaa demokraattisten perusperiaatteitten toteuttamiseen maassa ja niiden koko yhteiskunnan läpäisevyyteen aina koulutuksesta vaalijärjestelmän kautta armeijaan.

***

Första frågan: Ärade herr talman! Så sent som den 22 mars i år slogs de nya riktlinjerna för koordineringen i Afghanistanarbetet fast i FN:s resolution 1917, den närmast fullständiga katalog över de uppgifter som det internationella samfundet ska utföra på det civila området, vad som ska göras för att uppnå god förvaltning, hur man ska bekämpa korruption, hur man ska samarbeta med de lokala rörelserna för mänskliga rättigheter, Afghan Independent Human Rights Commission, hur narkotika bekämpningen ska gå till etc.

Vår nordiske granne Norge har innehaft, och nu innehar Sverige posten som chef för FN:s mission i Afghanistan. Jag skulle vilja höra från minister Stubb hur Finland har engagerat sig i utarbetandet av resolution 1917, och vidare fråga om vi, som våra grannländer, tillräckligt mycket engagerat oss i FN:s civila krishantering eftersom det ändå är där som våra resurser tas till vara bäst.

Svaret, utrikesminister Stubbs: Ed. Nauclér puhui YK:n roolista. Totta kai me tuemme YK:ta ja YK:n toimintaa sataprosenttisesti. Sovintoprosessissa muuten on myös Undp:n rahasto mukana.

***

Andra frågan: Ärade herr talman! Flera har lyft fram FN:s resolution 1325 och kvinnornas roll, och ingen är naturligtvis mot förbättrade förhållanden för kvinnor och en starkare ställning. Men regeringens redogörelse är väldigt tunn på den här punkten. Den saknar verklig substans och en redogörelse över en långsiktig strategi eller en djupare analys.

Jag skulle vilja fråga ministrarna: Kan ni lova att vi får en bättre redogörelse för kvinnornas medverkan och genomförandet av 1325 i nästa redogörelse?

Svaret, utrikesminister Stubb: Arvoisa herra puhemies! Aivan aluksi minun on todettava, että olen jälleen kerran 100 prosenttisesti samaa mieltä ed. Laakson kanssa keskustelusta vetäytyminen ja vastuun siirto. Todellakin asia on juuri niin kuin ed. Laakso totesi. Eli Afganistan on itse ilmoittanut haluavansa ottaa vastuun sekä poliisin että armeijan puolella kolmen-viiden vuoden sisällä. Tällä voi olla yhteys vetäytymiseen, mutta sillä ei välttämättä sitä yhteyttä ole. Eli tässä on todellakin kahdesta erilaisesta asiasta kyse, ja sen takia palaan ed. Reijosen huomioon siitä, että on oikeastaan mahdoton tällä hetkellä sanoa, missä vaiheessa me vetäydymme Afganistanista. Me tarkastelemme tätä kysymystä vähintään puolivuosittain ja erittäin tiuhaan.

Toinen huomio sekä ed. Nauclérille että ed. Komille 1325-päätöslauselmasta. Me olemme useasti painottaneet tätä kysymystä. Me pidämme sitä tärkeänä ja olemme myös olleet mukana tutkimassa, millä tavalla Prt:n puitteissa ja EU:n puitteissa voitaisiin tätä resoluutiota tavalla tai toisella edistää. Tämän lisäksi totean, että meillä on yksi suomalainen ihmisoikeusasiantuntija EUSR:n eli EU:n erityisedustajan alaisuudessa ja yksi gender-asiantuntija EUPOLissa. Eli kysymys on meillä jatkuvasti esillä.

Kolmas huomio. Rauhanvälitys on noussut monessa puheenvuorossa esille. Että jos vähän voin raottaa verhoa sen verran, että meiltä on tulossa suurempi rauhanvälitysehdotus tai -aloite muutaman viikon sisällä, joka ei suoranaisesti tule kohdistumaan pelkästään Afganistaniin vaan Suomen toimintaan eri maailmankolkissa ja millä tavalla voimme käyttää suomalaisia rauhanvälittäjiä, ennaltaehkäisijöitä erilaisissa kriiseissä.

Viimeinen huomio. Ed. Tuomioja, muutama muu edustaja, myös ed. Haavisto mainitsisi sen: YK:n operaatiot. Siis tilannehan on se, että vuodesta 1990 YK:n rinnalle on noussut erilaisia toimijoita erilaisissa kriisinhallintatoimissa, kuten Nato, Euroopan unioni, Afrikan unioni ja Etyj. Meillähän on ollut johtolankana se, että me menemme niihin paikkoihin, missä me voimme antaa lisäarvoa, ja varmistamme, että sillä operaatiolla on aina YK:n oikeutus.

Olemme keskustelleet tästä tasavallan presidentin kanssa. Tulemme keskustelemaan hänen kanssaan asiasta myös huomenna. Me yritämme löytää hyvän tasapainon, jossa meillä on Nato-operaatioissa, YK-operaatioissa ja EU-operaatioissa … Ihan vaan esimerkinomaisesti voin todeta, että kun Irlanti lähtee Tšadista, heidän YK-operaatiopanoksensa putoaa noin 480:stä sotilaasta alle 20:een. Ruotsin tämän hetkiset YK-operaatiot noin 60. Jos ja kun Suomi vetäytyy Tšadista, niin meidän YK-panos tulee myös olemaan liian matala ja me katsomme erilaisia vaihtoehtoja, joissa voimme olla YK:n erilaisissa rauhanturvatehtävissä mukana.