Vecka 30

RENT SPEL

Ja, det är vad man tror att fotbollsdomare verkar för. Man, eller i alla fall jag, hade aldrig tänkt mig att bli uthängd med bild och hatskrift, hudflängd, chikanerad. Nu skall jag inte fortsätta för då är jag lika god kålsupare själv, men det gick en hel dag till att försvara sig i en insändare, så onödigt och bortkastad tid. Jag vet inte vad som är värst att spotta någon i ansiktet eller i cybervärlden. Nog om det veckan slutade som tur är bättre, med gudsord på Keylandsgården vid finnvägen i Mangsskog.

Olympiaden

Självfallet blev det en mycket sen kväll för den som ville se invigningen av Olympiaden, och det ville man (invigningen kan man se på Yle-arenan här). Storståtligt, imponerande, magnifikt ja, så kan man fortsätta, och RENT SPEL säger man att det skall finnas bättre förutsättningar för än någonsin. Aldrig tidigare har det funnits så förfinade metoder för att avslöja dopning än i London-olympiaden. Vi får väl se hur det går. Samtidigt som man är imponerad över arrangemangen i London ställer jag mig frågan vad skulle de här pengarna ha kunnat användas till? Bekämpa svält, utrota sjukdomar? Sporten är viktig, tanken bakom Olympiaden är något att slå vakt om, men måste det vara så påkostat?

Syrien

Samtidigt som jag följer Olympiaden, följer jag vad som händer i Syrien, två kontraster. Hur skall det sluta? Vad är rätt? Varför gör inte världen någonting? Varför är FN så lamslaget? Varför tar man inte samma initiativ som man gjorde för att störta regimen i Libanon? Det är inte samma sak säger USA. Kofi Annan har blivit utsänd av FN och Arabförbundetför att medla i konflikten och hans ”six-point proposal” har blivit godkänd av både FN:s säkerhetsråd och Syrien, men några positiva resultat låter vänta på sig. (ni kan hitta hemsidan för FN:s övervakningsuppdrag här och

Mycket regn blev det.

Beror det på klimatförändringen, eller är det bara så att det funnits dåligt väder och regnperioder även tidigare sett ur ett historiskt perspektiv! Ja, svaret på den frågan får säkert bara den som lever några hundra år till veta. Själv är jag nog mer benägen att tro att det handlar om hur vi hushållat med naturen.

Värmland

Någonstans i den här världen finns Värmland, och där finns Mangskog, en bygd där min farfarsfar Olof föddes 1845 och där kan man om man vill lyssna till Gudsord. De var välbehövliga den här veckan, utomhus i strålande solsken, tro det eller inte. Det är svårt att undvika släktträffar och släktsamtal när man är i Värmland, och jag har inget emot det heller, men allt länkas förr eller senare till Finland, historiska personer från Savolax eller nu levande finnar som bor i Värmland.

Till Mangskogs stolthet hör naturligtvis Tage Aurell och hans författarskap. Där slog han sig ner med sin hustru. Därför hålls årligen en Aurellkväll under namnet ”Aurelliana”. Årets föredragshållare var Värmlandssonen Rolf Allsing, Aftonbladets förre chefredaktör, som bekant följd av ålänningen Jan Helin på den posten. Jag måste erkänna att trots att det i mitt föräldrahem fanns en stor beundran för Tage Aurell och stor entusiasm för hans författarskap så har jag själv aldrig funnit hans storhet. Den första bok jag läste av honom var en av hans sista. Jag var gymnasist och låg på sjukhuset i Arvika. Min ARBETSMORAL sade mig att böcker skall läsas till slut så boken lästes i sin helhet, men nej…. Efter att ha lyssnat på Rolf Allsing är jag dock övertygad om att jag skall läsa ut den bok av Aurell som legat halvläst på mitt nattduksbord under allt för många år. Boken börjar med berättelsen ”Tybergs gård” och längre har jag inte kommit, men slutar med ”Martina”, berättelsen som Allsing beskrev som en av de allra bästa berättelserna i svensk litteratur, en av de mest förtätade författarprestationer man kan möta. Jag lovar härmed att läsa den.

Sommarpratare

Bland veckans sommarpratare fanns en värmlänning, Lars Lerin, Nordens, och Värmlands nu levande bäste akvarellmålare. Hoppas ni inte missade det och berättelsen om hur man kan fira en traditionell jul i Värmland, en julkväll med julskinka, sill, Janssons frestelse, glögg, och så stekt krokodil med ris och svarta bönor. Vissa bitar kan vara lite beniga, men skinnet kan samtidigt hängas på tork på elementet (radiatorn/batteriet). (här en länk till Lars Lerins museum)