Vecka 13

Veckan började med en intensiv och fullspäckad dag i Mariehamn, ännu ett år har gått med ett av de få små kvarvarande försäkringsbolagen, inte bara på Åland utan i Finland. Tur att de finns, men hur länge kommer de att klara sig är frågan. EU-regleringen är inte precis till någon hjälp, det kan man konstatera. I den undersökning över hur mycket olika försäkringsbolag tar i premie för att försäkra en mopedbil fanns inte ens de små bolagen med.

Den diskussion som funnits kring medlingsverksamheten efter att CEDAW-kommittéen igen fördömt Finlands användande av medlingsinstrumentet då det handlar om våld i nära relationer hade fått Fredsinstitutet, som står för medlingsverksamheten på Åland, att kalla till ett möte med så många inblandade som möjligt. Själv har jag inga starka åsikter i frågan, men eftersom FN är så fördömande i sina uttalanden mot Finland så har jag helt enkelt tagit för givet att det nog är något som man borde sluta med. Sedan må man utföra det med stor försiktighet i Finland, men för min del är den enda utvägen att i enlighet med CEDAW:s påpekande helt enkelt sluta. Det innebär ingen kritik mot Fredsinstitutet eller dess medlare, tvärt om deras engagemang är ostridigt och de är helt klart professionella.

Sedan det var dags att redan på eftermiddagen ta flyget till Helsingfors, annat vara det på Air Ålands tid. Allt detta för att kunna vara på plats i Helsingfors för att kunna delta i Svenska riksdagsgruppens gruppmöte. Det var naturligtvis för att kunna få information om vad som hände i regeringsförhandlingarna om ramavtalet. Vad skulle vi ta oss till med för att få bukt med den stora statsskulden som vi inte gärna vill föra vidare till kommande generationer. Det blev en lång väntan och det slutade som vi alla vet nu i att vänstern gav upp och ansåg att det inte gick ett fortsätta i regeringen. Svenska riksdagsgruppen beslöt sig för att bita i det sura äpplet och fortsätta regeringssamarbetet, inget lätt beslut. Vem vill skära i barnbidraget? Ingen, men någon måste vara beredd att fatta även svåra beslut. Hur det presenterats i media är vid det här laget känt för alla, och hur svårt det är att stå solidariskt bakom svåra beslut.

I väntan på hur det gick i regeringsförhandlingarna fick jag möjlighet att överlämna mitt brev till talmannen om behovet av simultantolkning vid ungdomsparlamentet. Talmannen lyssnade och tog till sig av den negativa publicitet som blev följden av förra ungdomsparlamentet. Det var ytterst glädjande att talmannen sedan fattade det enda rätta beslutet, nämligen att det skulle bli tolkning. Hoppas nu bara att det också kan leda till någon ändring när det gäller de vuxnas parlament. Ni kan läsa om Ungdomsparlamentet och simultantolkningen i pressmeddelandet från förra veckan på bloggen.

På den internationella scenen i Helsingfors träffades norska vängruppen och fick information om det kommande firandet av att det gått 200 år sedan Norges grundlag stiftades. Vidare fanns det möjlighet att träffa den Kazakstanska handelsdelegation som var i stan, att ta avsked av den grekiske ambassadören, och att träffa den polska riksdagsgruppens utrikesutskott som kommit till Finland för att tala om vadå? Jo, säkert om Ukraina, NATO och Krim.

Under onsdagen var jag på Svensk ungdoms förbundstyrelsemöte där jag innan mötet startade talade om Ålands självstyrelse och dess utvecklings, inklusive reformen av den som är på väg, samt kommenterade och gav en analys av den koppling mellan Ålandsexemplet och Krim som har gjorts i medierna den senaste veckan (mer om Åland-Krim kan ni läsa i mitt pressmeddelande från Ukrainadebatten i riksdagen här på bloggen).

Det var dags för Ålandskommittéen att hålla möte, och den här gången ett välbesökt möte under ledning av president Halonen.

Den s.k. Fredagsgruppen hade sitt möte med utvecklingsminister Pekka Haavisto. Vad är Fredagsgruppen? Inget hemligt sällskap, men en grupp som för en ganska anonym tillvaro i riksdage nmåste man konstatera. Pekka Haavisto har tidigare varit aktiv i Fredagsgruppen. Självfallet var det inget särskilt upplyftande möte med tanke på att vi nog var många som var oroade över regeringens beslut att sänka biståndet, som redan är lägre än i de andra nordiska länderna.

Eftersom det var ungdomsparlament på fredag så var det möjligt att ge sig iväg till de s.k. Kastelholmssamtalen. Resan blev spektakulär eftersom det nu inte går något flyg till Mariehamn på fredag morgon. Utrikesministern hade ordnat så att vi kunde komma med Sjöbevakningens flyg, men sedan visade det sig att flyget hade problem och det blev en väntan på att en helikopter kunde ta oss till öriket. Det gav i och för sig intressanta bilder av sällskapet iklädda överlevnadsdräkter, men en väldigt sen ankomst.

Samtalen var välorganiserade och inget oväntat inträffade. Ålands fredsinstitut skötte sig som alltid perfekt, men vart har de själstyrande områdena tagit vägen? Vi är många som allt sedan Petrikommittéens dagar (1983) kämpat för att de självstyrande områdena skall ha en naturlig plats i det nordiska samarbetet, och det saknades helt här. Samtalen ordnades visserligen på Åland, men ingen åländsk plats gav sin syn på det nordiska konceptet och dit hör väl ändå Ålands demilitariserade och neutraliserade ställning. För att inte tala om Färöarnas och Grönlands ställning. Hur påverkas deras ställning på Danmarks avgifter till NATO? Det är en fråga som ofta är upp i deras debatt med Danmark och förhållandet till Danmark. Den aspekten fick vi inte alls höra om.

Veckan avslutades med tidig väckning av ett samtal från polisen om den otrevliga branden i Lisco-huset, trädgårdsarbete i det vackra vädret, en tidig resa till Helsingfors på söndag eftermiddag och så resultatet av andra rundan i kommunalvalet i Frankrike. Paris fick sin första kvinnliga borgmästare. Hon var inte bara Paris första kvinnliga borgmästare, utan en av de första kvinnliga borgmästarna för en huvudstad, men Mariehamn har redan bidragit med den första i Finland.

Pressmeddelande 28/3 2014
Publiceringsfritt: Genast

Åländska ungdomar på riksdagens Ungdomsparlament

*******************************************************************************
Ungdomsparlamentet, som hålls vartannat år, samlades till plenum i Finlands riksdag i dag fredagen den 28 mars för nionde gången. Sammanlagt 199 elevledamöter plus journalistelever och klubbledare från hela landet, sedan två år tillbaka också inklusive Åland, deltog i årets Ungdomsparlament. För andra gången i rad är alltså Åland representerat; den här gången genom Jacob Boman (journalistelev), Mattias Carlsson (elevledamot) och läraren Jonas Eriksson från Godby högstadium.

Ungdomsparlamentets plenum hölls som en muntlig frågestund, där den riktiga regeringen svarade på ungdomarnas frågor. Riksdagens talman Eero Heinäluoma förde ordet. Efter senaste Ungdomsparlament (2012), då Åland representerades av elever från Kyrkby högstadium (Lucas Mattsson var elevledamot), riktades det stark kritik mot att riksdagen inte hade ordnat simultantolkning under frågetimmen, vilket i praktiken ledde till att Lucas inte förstod något av vad som sades. Det kom besked om att det inte skulle ske någon tolkning i år heller, men efter att riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tagit tag i saken och personligen överlämnat en vänligt men uppfordrande brev till talmannen där hon förklarade orimligheten i att det inte under frågetimmen skulle finnas simultantolkning för den åländske ledamoten och andra svenskspråkiga elever ändrade talmannen på beslutet. I år kan alltså Elisabeth och hennes medarbetare glädjas åt att det den här gången faktiskt blev simultantolkning under frågetimmen. Talmannens förklaring var att man råkat förbise behovet av simultantolkning.

Under större delen av resterande programpunkter hade Mattias en tolk vid sin sida. Däremot hade Jacob ingen tolk under journalistelevernas program, vilket medförde att han inte kunde ställa frågor till ledamöterna. Till programmet hörde också att elevledamöterna fick följa med arbetet i ett utskott, där Mattias valde finansutskottet. Under frågetimmen fick han dessutom ställa en fråga till regeringen där han frågade vad man tänker göra för att förbättra sommarjobbsförutsättningarna för ungdomar.

*******************************************************************************

Mer information ges av Elisabeth Nauclér som nås på tel.nr. 094323047 eller på e-postadress elisabeth.naucler@riksdagen.fi, eller av hennes riksdagsassistent Gustav Blomberg som nås på tel.nr. 094324047 eller på e-postadress gustav.blomberg@riksdagen.fi.

För att komma i kontakt med eleverna ber jag er att ta kontakt med deras lärare Jonas Eriksson på jonas@ghs.ax.

Vecka 12

Resultatet av valet i Serbien var klart. Den ungerska minoriteten hade ökat sina platser från fem till sex och det kom också in två representanter för den albanska minoriteten. Om detta gör någon skillnad eller inte det får vi väl se. Valet var väl genomfört på valdagen. Den internationella övervakningen fann inte många problem på själva valdagen, vilket inte betyder att det inte finns saker som måste förbättras, men det gäller inte teknikaliteter på valdagen. Pressen hade inte en enda fråga att ställa på presskonferensen och det säger kanske en del om hur intressant själva den tekniska delen av valet var. Det blev förutom avrapportering av våra erfarenheter och OSSE:s stora presskonferens ett möte med en av mina gamla bekanta som hann ge mig en privat analys av hur han ser på resultatet av valet, mellan alla de analyser han skulle ge i olika TV-studier. Han delade med sig av de diskussioner han haft med Robert Badinter under den tid han var Serbiens ambassadör i Paris. Badinter hade, och har säkert, förutom sitt engagemang mot dödsstraffet en positiv inställning till möjligheten för olika områden att bli självständiga. Nu duggar avgörandena om olika områdens statstillhörighet tätt kan man konstatera. Solen sken över Serbien denna dag, men det var dags att åka hem.

Många var nog denna dag mer intresserade av det val som hölls på Krim och det snabba resultat som vi fick från Krim. Det behövs inte mycket konsultation och överläggningar i Ryssland. Putin sade redan från början att han skulle respektera valresultatet, och FNB-meddelandena om hur återföreningen med Ryssland gick till haglade in. För det var väl en återförening det handlade om? Att hänvisa till folkrätten har inte varit till stor nytta i sammanhanget. Det är makten som talat, om någon inte var helt klar över den saken så var det bara att se på bilden av Putin när de gyllene gulddörrarna öppnades för honom. Han sände världen sin signal.

Tisdagen i Helsingfors innebar att jag skulle hålla ett gruppanförande i demokratidebatten under plenum. Ett viktigt, men ack så abstrakt och diffust ämne. Vi är alla eniga om att vi skall öka människors intresse och inflytande i det politiska arbetet samtidigt som vi ser hur intresset sviktar. Vi skall attrahera de unga medan de är i många fall just de som vi inte når för att vi inte hänger med i utvecklingen. Vi skall vara öppna och transparenta, men det är just det som gör att vi får alla anonyma hatinlägg och hot som gör att folk inte vill engagera sig m.a.o. en ekvation som inte är så lätt att få att gå ihop. Ni kan hitta pressmeddelandet samt mitt anförande här på bloggen.

Av ärenden utanför riksdagen kan nämnas ett möte med Mari Skåre. För den som inte redan vet så är hon NATO:s första Special Representative for Women, Peace and Security, alltså för frågor som röt kvinnor, fred och säkerhet, eller det som vanligtvis förknippas FN-resolutionen 1325. Hon var i Helsingfors för att diskutera kvinnors betydelse i kriser och krig och mycket mer, och man kan ju fråga sig hur det gått med Krim om Putin varit kvinna, men den frågan får vi aldrig svar på. Som gammal nordist och även i övrigt en nordisk produkt så skulle jag gärna fört diskussionen på norska, eller åtminstone på svenska, men nu är det engelska som gäller i diplomatiska sammanhang i Helsingfors.

Vi fick besök av en grupp kineser som tillhör rörelsen Falung Gong och som förklarade hur läget är i Kina för den som vill, vågar och orkar tillhöra något som inte hör kommunismen till. Som ordförande i människorättsgruppen var det en naturlig sak att vara på plats och bli informerad, men vad kan man göra? Kina är så stort och starkt och har sådan makt att få länder i världen vågar säga ifrån. Det kan gälla Falung Gong, tibetaner eller nobelpristagare som inte faller regimen på läppen – inget passerar ostraffat. Man kan inte annat än ha stor respekt för de som har en så stark övertygelse att de orkar sätta sig upp emot totalitära regimer.

Den marockanska vängruppen i riksdagen mötte Marockos ambassadör, som självfallet var mycket nöjd över det fiskeavtal som EU ingått med Marocko, trots stora protester från de nordiska ministrarna och parlamentarikerna. En hopplös kamp förd nu senast av Nils Thorvalds och tidigare av Carl Haglund. Ett annat handelsavtal som diskuterades i riksdagen i veckan var frihandelsavtalet mellan EU och USA. Själv deltog jag inte i debatten som jag förövrigt tyckte var väldigt snäll. De gröna i Tyskland hade läckt ut hemliga uppgifter, men inte ens där fanns det något spännande att hitta. De flesta tycktes anse att det var oproblematiskt och att ingen skulle oroa sig för t.ex. genmanipulerad mat. Det kunde man garantera att det inte skulle förekomma. Så bra måste man väl utropa!!!!

Grundlagsutskottet gick på studietur till Högsta förvaltningsdomstolen och blev informerade om arbetet och om frågan om domstolens prejudikatsverkan diskuterades. Borde det vara som det är ifråga om Högsta domstolen? Borde det bli strängare att besvära sig? Högsta förvaltningsdomstolens första president hette K.J. Ståhlberg och blev sedan president på riktigt, landets president alltså. Domstolen fanns inte i det hus där den nu finns, men hans kontorsmöbler har flyttats till den nuvarande byggnaden och där kan man beundra ett kontor som det såg ut när det bestod av inrökta böcker.

Svensk ungdoms ungdomar kom till gruppen för att diskutera olika dagsaktuella frågor som kan intressera unga människor i dagens Finland. Det var nog utbildning som stod högst på listan, att utbilda sig till något som ger jobb. Ett säkert yrkesval är nog hanverkare. Den som är rörmokare i Helsingfors idag har nog inga problem att få jobb. Men det kan kanske löna sig att se på den utbildning man kan få på Åland för finlandssvenska ungdomar. Ålands hotell- och restaurangskola är ingen dum idé.

Försvarsministeriet har fått ny informationschef och information om Åland och Ålands ställning som demilitariserat och framförallt neutraliserat område det behövs det alltid. När skall finska militären börja se Åland som en tillgång istället för en börda? Ja, det krävs mycket av den nye informationschefen Max Arhippainen och det hann vi i alla fall tala något om.

Riksdagens OSSE-delegation hade möte och visserligen var det viktigt att rapportera om valövervakningen i Serbien, men det var nog händelserna på Krim som fick mest utrymme. Vi diskuterade och var eniga om att OSSE bör ta ett ansvar. FN och OSSE har helt annan bas att stå på än EU eller USA. I dessa organisationer finns både Ryssland, Ukraina och USA med. Så bestämdes det också senare under dagen att OSSE skulle sända 100 observatörer till Krim.

Ett möte med vår MEP Nils Thorvald fick avluta veckan i Helsingfors. Det finns mycket att diskutera och gå igenom om man skall företräda Åland i stora utskottet i EU-frågor och samma sak gäller honom. Han har tagit på sig att företräda Åland i Bryssel. Tyvärr medger tiden allt för sällan att vi är på samma ställe och kan utbyta information.

På Åland där rådde det litteraturdagsfeber eller yra om man så vill. Annars ägnades helgen i Mariehamn mest åt att fundera hur det gick i regeringsförhandlingarna i Helsingfors, och på söndag kom beskedet att det går bra. Det blev en uppgörelse som t.o.m. stöddes av oppositionen. Fullständig konsensus med andra ord och det behövs nog i den situation landet befinner sig i. Vårdreformen rör inte Åland, men det var nog bäst att planera för att ge sig av till Helsingfors tidigare än planerat.

Veckan avslutades med Fountain House eller Pelarens Ångestlopp. Det handlar om att slå sönder fördomar lika mycket som att springa loppet på 209 meter, världens kortaste sprintlopp. Den fördom som i år skulle slås sönder var fördomen att människor med psykisk sjukdom inte är så begåvade och som bevis ställde en talare upp som hade livstidsmedlemskap i MENSA. För att bli medlem måste man genomgå ett inteligenstest och få resultat bland de översta två procenten av befolkningen på ett standardiserat intelligenstest. Alla var vinnare i loppet och ingen bröt. Polisen var på plats och såg till att allt gick rätt tillväga. Min suppleant i riksdagen ledde massorna rätt.

Autonomiutvecklare

Niklas Lampi frågar i en ledare i veckan om det verkligen är rätt av landskapsregeringen att inrätta låtsasjobb för att på så sätt bädda mjukt för avpolletterade chefer. Han nämner som exempel att så var det när kanslichef Elisabeth Nauclér lämnade sin post. En ny tjänst som autonomiutvecklare uppstod. Han säger att det sannolikt beror på att arbetsgivaren vill ta hänsyn, vara snäll och komma till mötes. Han säger att när skattemedel är med i bilden så ställs helt andra krav på transparens, verkliga behov och öppen rekrytering. Och han menar att det fetare lönekuvert som chefer får delvis är en kompensation för att chefen skall räkna med att hon eller han får packa väskan den dag förtroendet saknas.

Så sant som det är sagt. Att som i mitt fall få sänkt lön i jämförelse med företrädaren, som var man och hade en manslön, att utan någon form av transparens, insyn eller öppenhet för skattebetalarna bli placerad på ett låtsasjobb, som ingen vikarie behövde under de fyra och ett halvt år som tjänstledigheten från den påhittade tjänsten varade är inte till gagn för någon. Att inte öppet få ta striden, och öppet kunna få försvara sig, att inte öppet låta skattebetalarna få insyn i sakförhållandet med en välunderbyggd och klar argumentation som tålde dagsljus är inte försvarbart. Att efterträdaren var en man och skulle ha en manslön är ganska självklart, det krävs mycket pengar för att göra ett sådant smutsjobb.

Själv hade jag förmånen att erbjudas ett alternativ att kandidera till uppdraget som riksdagsledamot, och fick för det Ålands folks förtroende. Över det känner jag en sådan oerhörd tacksamhet och ser det varje dag som en gåva att få fortsätta att arbeta med de frågor jag under ett helt liv engagerat mig för inom landskapsstyrelsen, landstinget, Ålands delegation i Nordiska rådet, Förenta nationerna och landskapsregeringen, nämligen självstyrelsefrågor, minoritetsfrågor och vad allra viktigast är, att rättsstaten fungerar och att alla människor behandlas lika. Jag lyfte visserligen lön från detta låtsasjobb ett par månader, men jag kan försäkra er om att jag var på väg ut i världen, bort från någon allmosa. På en punkt har dock Lampi fel, nämligen när han tror att det handlar om att ta hänsyn, vara snäll och komma till mötes. Nej, det handlar om en grymhet utan dess like. En vuxen människa har rätt att få sitt fall prövat i offentligheten sedan må det handla om våldtänkt eller någon annan anklagelse.

Men en annan sak är att det nog skulle varit bra att anställa en autonomiutvecklare och inte en autonomiavvecklare som nu blev fallet.

Pressmeddelande 20/3 2014
Publiceringsfritt: Genast

Demokrati diskuterades i riksdagen

*******************************************************************************
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér höll Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i plenum 18.3 då Statsrådets demokratipolitiska redogörelse till riksdagen debatterades.

Nauclér tog upp både positiva och negativa aspekter i redogörelsen. Positivt är att man strävar till att utveckla de demokratiska processerna, att man vill utveckla demokratifostran i skolorna, och att möjligheten att rösta på internet ska utredas. Negativa tendenser i vår demokrati är däremot det fortsatt låga valdeltagandet särskilt bland unga och särskilt i kommunal- och europaparlamentsval, simplifieringen och snuttifieringen inom medias nyhets- och politiska journalistik, och att det fortfarande finns mycket att förbättra gällande kvinnors ställning i politiken och i företagslivet på alla nivåer.
- Här behövs ordentliga krafttag om kvinnor i framtiden ska bli representerade på politikens alla områden, fastslår Nauclér.

Nauclér betonade speciellt den negativa trenden som på engelska kallas ”hate speech”, en speciellt oroväckande utveckling är att många politiker hotas på grund av sina åsikter. Hot mot enskilda politiker är alltid hot mot demokratin i sin helhet och bör alltid starkt fördömas. Yttrandefriheten är en grundpelare, men också den har sina gränser. Politiker har också ett ansvar för det språk man använder när man kommunicerar med medborgarna påpekar Nauclér;
- Vi måste visa exempel så att vi inte använder oss av ett språkbruk som stämplar till exempel minoriteter. Den senast tidens utveckling av samhällsklimatet i Finland visar att denna gräns tyvärr kan vara oklar för många, även för politiker i betydande ställning.

Internet och de sociala medierna har verkligen en tudelad effekt. Å ena sidan har öppenhet, interaktion och delaktigheten ökat men å andra sidan har möjligheten till att anonymt uttrycka sin åsikt på nätet gett upphov till en hårdnackad debattkultur och i vissa fall till hot och personliga påhopp.

Ett annat problem som Nauclér tog upp under debatten var att det nya demokratiska instrumentet medborgarinitiativ kan få negativa effekter, som man tidigare inte har tänkt på. Till dessa oväntade effekter kan vara en ökad cynism och misstro mot politiker, om många medborgarinitiativ faller i riksdagen, vilken är en överhängande risk eftersom initiativen oftast går emot redan fastslagna linjer som regeringen dragit upp. Nauclér frågade justitieminister Anna-Maja Henriksson (Sfp) om man ämnar utvärdera hur medborgarinitiativ som instrument fungerar. Ministern svarade att det är självklart att man kommer att följa upp hur det har fungerat, och om något behöver förbättras, vilket just nu är för tidigt, men en utvärdering kommer att genomföras 2015.

*******************************************************************************

Ni kan hitta Elisabeths gruppanförande, som är på både svenska och finska, på bloggen http://www.naucler.ax/2014/03/20/mitt-gruppanforande-fran-demokratidebatten-i-riksdagens-plenum-tisdagen-den-18-mars/

Ni hittar hela debatten via den här länken http://www.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ptk_26_2014_ke_p_1.shtml
Om länken bryts kan ni hitta den genom att gå in på www.riksdagen.fi och sedan klicka er fram till protokollet från tisdagens debatt.

Statsrådets demokratiredogörelse hittar ni via den här länken

http://valtioneuvosto.fi/ajankohtaista/tiedotteet/tiedote/sv.jsp?toid=2072&c=0&moid=5424&oid=411140

Mer information ges av Elisabeth Nauclér som nås på tel.nr. 094323047 eller på e-postadress elisabeth.naucler@riksdagen.fi, eller av hennes riksdagsassistent Gustav Blomberg som nås på tel.nr. 094324047 eller på e-postadress gustav.blomberg@riksdagen.fi

Svenska riksdagsgruppen
Gruppanförande, statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014, 18.3.2014
Riksdagsledamot Elisabet Nauclér

Arvoisa puhemies! Kolme meistä Suomen kansanedustajista oli vaalitarkkailijoina sunnuntain parlamenttivaaleissa Serbiassa. Vaalitarkkailutehtävä oli tylsä, tylsä siksi, että kaikki toimi vaalipäivänä sääntöjen mukaan. Tylsä ei tässä yhteydessä tietenkään ole negatiivinen asia. Toimivaan demokratiaan eivät kuulu vilppi tai skandaalit. Oli vaikea saada ihmiset kiinnostumaan vaaleista. Äänestysprosentti jäi alhaiseksi.

Meillä Suomessa on valitettavasti sama ongelma. Kun demokratia toimii, se koetaan tylsäksi. Miten saamme nuoret kiinnostumaan jostakin, joka koetaan tylsäksi. Tässä meillä on haaste. Siitä huolimatta, että meillä Suomessa on huomattavasti pidempi kokemus toimivasta demokratiasta, me emme voi vaipua omahyväisyyteen, vaan meidän on sen sijaan kehitettävä jatkuvasti demokraattisia prosessejamme. Tämän vuoksi ruotsalainen eduskuntaryhmä pitää valtioneuvoston demokratiapoliittista selontekoa tervetulleena ja kannattaa siinä esitettyjä linjauksia.

Ärade talman! Trots att olika former av direkt demokrati fått en större betydelse under de senaste åren, bygger demokratin i Finland ännu starkt på den representativa demokratin. Med tanke på detta är det fortsatt låga valdeltagandet därför oroande. Många medborgare använder inte ett av sina viktigaste sätt att påverka, det vill säga att rösta på en kandidat som motsvarar ens egna värderingar. Särskilt i kommunal- och europaparlamentsval börjar valdeltagandet vara oroväckande lågt. Anmärkningsvärt är att valdeltagandet bland unga är betydligt lägre än för andra åldersgrupper.

Svenska riksdagsgruppen stöder därför statsrådets riktlinje om att öka ungdomars delaktighet genom att till exempel utveckla den demokratifostran som ges i skolorna. Det är även bra att möjligheten att rösta på internet nu utreds. Undersökningarna visar att speciellt bland unga har internet och sociala medier blivit det mest betydelsefulla forumet för politisk deltagande. Därför är det viktigt att även den offentliga förvaltningen syns i de sociala medierna. Det är ett påverkningsforum som har kommit för att stanna.

Samtidigt får vi inte glömma att en betydande andel medborgare inte överhuvudtaget har någon erfarenhet av att använda internet. Därför är det viktigt att valinformationen även i framtiden är tillgänglig både på internet och på traditionellt vis. Svenska riksdagsgruppen vill här även understryka vikten av att medborgare ska kunna ta del av all information på de båda nationalspråken men även på andra språk om så behövs.

Ärade talman! Demokratiindikatorerna visar att det fortfarande finns mycket att förbättra gällande kvinnors ställning i politiken på alla nivåer. Trots många insatser är kvinnorna fortfarande i minoritet på kommunernas högsta poster. Det behövs ordentliga krafttag för att kvinnor i framtiden ska bli representerade inom politikens alla områden. Vissa delar av politiken, till exempel näringslivspolitik och säkerhetspolitik, är fortfarande mycket mansdominerade.

Arvoisa puhemies! Toimivan demokratian yhtenä peruspilarina on sananvapaus, mutta vapauteen liittyy myös vastuu. Tämä erityisesti meidän poliitikkojen on hyvä pitää mielessä. Meidän on näytettävä esimerkkiä niin, ettemme käytä kieltä, joka leimaa esimerkiksi vähemmistöjä. Sananvapaudella on rajansa. Tämän ovat todenneet esimerkiksi Etyj ja Euroopan neuvosto. Suomen yhteiskunnallisen ilmaston viimeaikainen kehitys osoittaa kuitenkin tämän rajan olevan epäselvä monille, myös merkittävässä asemassa oleville poliitikoille.

Huolestuttavana kehityksenä on myös pidettävä sitä, että monia poliitikkoja on uhkailtu mielipiteidensä vuoksi. Yksittäisiin poliitikkoihin kohdistuva uhkailu on aina koko demokratiaan kohdistuva uhka, (Kimmo Kivelä: Niin on!) minkä vuoksi se on tuomittava voimakkaasti. Tällainen vihapuhe vaikuttaa myös kielteisesti kansalaisten halukkuuteen asettua ehdolle poliittisiin tehtäviin. Näin ei saa tapahtua.

Ärade talman! Internet och de sociala medierna har en tudelad effekt. Å ena sidan har öppenheten och delaktigheten ökat och å andra sidan har möjligheten att anonymt uttrycka sig på nätet gett upphov till en hårdnad debattkultur och i värsta fall hot.

Den digitala utvecklingen har även haft sin inverkan på ett annat viktigt element i demokratin, nämligen nyhetsrapporteringen och den politiska journalismen. Det har fötts ett mediesamhälle och en journalistik där snuttifiering och ytlighet ofta är ledordet och där de djupa analyserna saknas. Det finns dock fortfarande beställning på en politisk journalism som går in på djupet och analyserar den förda politiken.

Vecka 11

Veckan började på ett magiskt sätt. Bil till Långnäs där färjan till Kökar väntade och gick 6.00. Utsikten var spektakulär trots att det inte var is.

Att möta skolbarn av alla åldrar är en utmaning för den som inte har någon pedagogisk utbildning. Hur talar man till sjuåringar om riksdagen? Det gäller att inte vara för svårbegriplig men ändå lära barnen något om vår demokrati och Ålands speciella status. I samband med skolbesöket, där jag undervisade alla klasser och inte bara sjuorna, träffade vi, min riksdagsassistent Gustav och jag också förtroendevalda och kommundirektör Kurt Forsman på kommunkansliet för att diskutera aktuella frågor, exempelvis den ständigt aktuella språkfrågan, Finlands och Kökars ekonomi och det oroliga läget i Krim. Därefter gjordes ett företagsbesök på Peders Aplagård, som verkligen har gjort bra ifrån sig de senaste åren. Deras kvalitetsprodukter, som exempelvis äppelmust, är gjort på åländska äpplen, men produceras faktiskt i Sverige. När Peder en gång i tiden började bygga upp företaget föreslog en konsult att han inte skulle bygga en egen produktionsanläggning utan låta någon annan sköta det, och det beslutet blev lönsamt. Produktionen av äppelmust och andra av deras produkter har ökat och Peders egna äppelodlingar på den unika odlingsmarken på Kökar räcker inte längre till utan äpplen måste köpas in från annat åländskt håll. Man ser ljust på framtiden och företagsamheten är slående. Ni kan läsa ett pressmeddelande om besöket till Kökar här.

På tisdagen var jag åter i Helsingfors efter att ha tagit flyget från Mariehamn via Stockholm till Helsingfors. Jag undrar hur länge jag kommer att behöva göra den här resan? Det var annat på Air Ålands tid.

Direkt när taxin anlände till riksdagen var det bara att snabbt springa till det franska besök riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott hade fått. En fransk parlamentsledamot som representerar diasporan hade nämligen kommit till Finland för att studera hur man i Finland hanterar ungdomsarbetslösheten. Visserligen har man olika sätt att föra statistik över ungdomarbetslöshet, men Finland och Frankrike har ungefär samma siffror. På Åland har vi mycket lägre siffror och i många länder har man börjat uppmana ungdomar att söka sig till andra länder för att få arbete. Kanske det är dags att uppmana franska ungdomar att söka sig till Åland för att få arbete.

I grundlagsutskottet behandlas just informationssamhällsbalken (Regeringens proposition till riksdagen med förslag till informationssamhällsbalk samt till lagar om ändring av 161 § i markanvändnings- och bygglagen och 38 kap. 8 b § i strafflagen (rp 221/2013)) där ändringen av regelverket kring Ålands landskod också är på gång. Nu verkar det som att det blåser nya vindar. När Åland en gång fick sin landskod gällde det att försäkra alla om att Åland precis som alla andra områden med egen landskod, stater såväl som andra områden, skulle vara lika noggrann med att domäner bara tilldelades helt pålitliga personer och företag. Här skulle inte få förekomma några skumraskaffärer. Med nu- och tv-domänerna i klart minne gällde det att hålla stenhård kontroll. Vi skulle minsann se till att ingenting kom i orätta händer, ingenting skulle komma till försäljning från Åland det var en sak som var säker. Vi skulle inte bli någon bananrepublik. Andra områden studerades. Isle of Man var säker på att deras domän inte en enda gång hamnat i felaktiga händer, och vi blev också övertygade. Det är mycket sällan man ser toppdomänen IOM. Den är förbehållen personer och företag på ön, men nu verkar det som att andra tider ståndar. Nu skall domänerna bli till salu, borta är tanken på att vi skulle vara så rädda om vårt rykte.

Varje period har svenska riksdagsgruppen som vana att bjuda in chefredaktörerna från de svenskspråkiga tidningarna till en lunch i riksdagen och den här gången hade glädjande nog en åländsk tidning tackat ja. Niklas Lampi fanns på plats i riksdagen och det är storfrämmande. För min del var det självklart att bjuda in journalisterna till Åland. Det finns många skäl till det, det är länge sedan senast, det har skrivits mycket osakligt och okunnigt om Åland i finlandssvensk media den senaste tiden, och Åland självstyrelse är mer aktuell än någonsin i samband med Ukrainakrisen.

Efter det var det dags för debatten om den finska insatsen i Centralafrikanska republiken. Finland har engagerat sig i Afrika och kommer att fortsätta, men i vilken utsträckning och inom vilka områden det är frågan. Tre ministrar fanns på plats utrikesminister Erkki Tuomioja, försvarsminister Carl Haglund och biståndminister Pekka Haavisto. Det gav mig möjligheten att fråga om det inte var dags för regeringen att komma till riksdagen med en redovisning över hur och var man tänker engagera sig. Utrikesministern gav ett jakande svar på den frågan. Riksdagen kommer inom några veckor att få en redogörelse. Ni kan läsa mitt pressmeddelande om frågan och svaret på bloggen här.

Sedan var det dags för ett möte med direktören för ”Institute for Cultural Diplomacy” – ett internationellt institut som har sitt säte i Berlin. De hade tillsammans med utrikesministeriet organiserat konferensen Helsinki Conference on International Law & Women’s Rights på måndagen i utrikesministeriets lokaler där bl.a. Erkki Tuomioja, Mari Kiviniemi och Elisabeth Rehn deltog. För min del fick den saken vara eftersom det var en måndag och Kökar var klart viktigare. Ryktet om mitt engagemang i olika Women Empowerment-projekt på Balkan har spritt sig och man vill att jag engagerar mig i deras organisation. Hur och på vilket sätt är ännu oklart. Eftersom utrikesministern och förra statsministern Mari Kiviniemi har finns med i organisationens rullor så är det kanske något man kan fundera på, men förutsättningen är att det är ett arbete där man kan bidra med något som ingen annan är bättre på och där man kan göra en skillnad, och då handlar det om minoriteter och autonomi m.a.o. om erfarenheterna från Åland.

Dagen slutade med en aftonskola arrangerad av Svenska folkpartiet och handlade om landets ekonomiska politik. Även de två medlemmarna av Svenska riksdagsgruppen men inte medlemmar av Sfp, undertecknad och Jörn Donner fann det värt att delta. Händelsevis hade Dagens industri en artikel om Finlands ekonomi, om statsskulden just den dagen och det var intressant att höra hur man från finansministeriet såg på saken och jämföra det med hur Dagens industri tänkte sig Finlands framtid. Den demografiska utvecklingen i Finland är ingen trevlig läsning, vi behöver höja pensionsåldern med 1,5 år eller få mer invandring. Hur skall vi betala bort statsskulden, sälja statens egendom, höja skatten, vilket många verkar vara villiga till om det leder till förbättring för den egna gruppen, eller är vi beredda att höja momsen, vilket onekligen är en form av plattskatt, något som drabbar de fattiga, ja så här kan man fortsätta att filosofera.

På onsdagen blev det en träff med Georgiens ambassads nye Chargé d’Affaires och riksdagens människorättsgrupp hade en briefing om den alvarliga och krisartade situationen i Venezuela, som nästan helt har undgått medias uppmärksamhet. Venezuela är ett land i ekonomisk och politisk kris med otroligt hög mord- och brottsstatistik. De politiska oroligheterna som till stor del letts av studenter har resulterat i våldsamma demonstrationer och marscher, flera dödsfall, godtyckliga häktningar, polisbrutalitet och polisiära ”crackdowns” av demonstrationer. Det som började med en studentmarsch i februari mot ett sexuellt överfall i den lilla staden San Cristóbal i Anderna har spridit sig överallt i landet och framförallt till huvudstaden Caracas. Också utrikesministeriet har för ett par veckor sedan gett ut en varning om att resa till Venezuela, och speciellt Caracas.

Riksdagens människorättsgrupp träffade på torsdagen också Somaliens förre premiärminister Omar Abdirashid Ali Sharmarke. Somalien har en väldigt intressant form av federalism när vissa stater/län har starkare självstyrelse än andra. Detta gäller till exempel Puntland som trots att de härbärgerar enklaver av pirater och extrema islamistiska grupperingar (ex. Al-Shabab) räknas som en av de mer stabilare regionerna. Den besökande gruppen var därför särskilt intresserade av Ålands självstyrelse. Helt klart mycket arbete för Venedigkommissionen om de vill ha mer arbete.

Läget i Ukraina diskuterades i riksdagen och här var det naturligt att fråga utrikesministern om Finland har någon beredskap för att bidra genom att dela med sig av den erfarenheten Finland har av en så grannlaga uppgift som att ha ett självstyrt område inom sina gränser. Det finns en särskild kontaktgrupp vid utrikesministeriet som sysslar bara med den här frågan. Har de nu en färdig strategi för att aktivt möta det behov av alternativa lösningar som onekligen finns? Ingen tvekan om att alla krafter behövs. Utrikesministern verkade dock inte känna till några sådana planer och sade istället att ingen hade begärt någon hjälp. Det får mig osökt att fråga om någon hade begärt våra synpunkter på människorättssituationen i Ukraina? Har någon bett om våra synpunkter vad folkrätten säger om rätten för folkgrupper att bestämma över sin statstillhörighet? Skall vi sitta passivt och vänta på att någon ber om hjälp, eller har vi ett ansvar att vara aktiva och dela med oss till andra av Ålandslösningen.

Val i Serbien

Veckan avslutades med valet i Serbien. Det handlade alltså om ett förtida val och många frågade sig varför skall vi välja nu igen. Senaste valet var för två år sedan och ett förtida val innebär inte att nästa val skjuts upp utan om två år är det dags för val igen. Protesten låg i luften och gav ett lågt valdeltagande. Det blev två intensiva dagar med genomgång av det politiska läget och det är klart att de makthavande vädrade valseger annars kulle valet inte utlysts. Det fanns 19 partier som deltog, men alla lyckades inte få in någon i parlamentet. Det blev en överväldigande seger för Aleksandar Vučić, en man som gjort en helomvänding från att ha varit mot europeisk integration till att bli för europeisk integration. Inget problem sade humoristerna på Balkan, när det är dags för Serbien har EU upphört att existera för länge sedan.

Det blev två intensiva dagar med genomgång av det politiska läget i landet, gamla bekanta ansikten från människorättsrörelsen och även nya. Träff med Finlands ambassadör och nya planer för vad vi skall göra med vårt så viktiga projekt för kvinnor i politiken. Nu blev det ett avbrott på de fyra år det var meningen att de skulle utbildas. Det skall vara lika många kvinnor efter det här valet som efter det förra, men inte samma kvinnor och klart är att några av de mest aktiva är borta. Det blev som vanligt en enda blandning av möten med gamla bekanta och nya personligheter, men alla med samma vilja till att förändra detta samhälle till en demokrati där fler kan vara med och medverka. Men onekligen också några rent privata möten.

De två skickliga tolkarna från Knin fanns samtidigt i Serbien. Det var i mars 1994 vi senast befann oss på samma plats, då i Knin, huvudstad i den självständiga staten Krajina, visserligen inte erkänd av någon, men utropad efter folkomröstning helt enligt den franske juristen Robert Badinters folkrättsliga uttalanden. Nu 20 år senare satt vi här och diskuterade exakt samma fråga. Har invånarna i ett område rätt att folkomrösta om sin statstillhörighet och sedan begära anslutning till ett annat land eller utropa sig till en självständig stat? Krajina? Kosovo? Ukraina? Transnestrien? Katalonien? Skotland? Tjeckien? 22.000 människor 1921? Ja, det finns helt klart skillnader, med eller utan våld, med eller utan medgivande eller överenskommelse, men det är ingen tvekan om vad folk i Serbien ansåg i den här frågan. Vad säger folkrätten? Tja, domstolen i Haag sade i fallet om Kosovo att det inte var fel vad Kosovo gjorde när de utropade sin självständighet, för det finns inga folkrättsliga regler för det här fallet, men följaktligen kunde man inte heller säga att det var rätt. Nationernas förbunds avgörande, Badinter-rapporten, ICJ:s utslag över Kosovos självständighetsförklaring. Det finns bara en sak att säga ”we’ve been down the road before”. Då tog också världens ledare bestämda ståndpunkter och hänvisade med bestämdhet till folkrätten. Varför har man inte lärt sig någonting, än en gång står det internationella samhället handfallna inför verkligheten, inför makten. Det är makt det handlar om och inte folkrätt.

Händelsevis är jag som vanlig beredd att säga, men mina vänner på Balkan skulle som vanligt säga ”Elisabeth that was no coincidence”, skulle mitt övervakningsområde omfatta just den vallokal där Gordana som var vår au pair i Mariehamn 1996-97 rösta, och för två år sedan omfattade mitt område den vallokal där hennes föräldrar röstar utanför Novi Sad. Kan det vara en slump?

Analysen av valresultatet är det för tidigt att göra, men det blev en överväldigande seger för största partiet och ett steg västerut, men vem skall bli regeringspartner? Vad händer med kvinnorepresentationen? Hur skulle världsläget se ut idag om Putin varit kvinna?

Vad gäller själva övervakningen är det bara att konstatera att det nog är sista gången det finns parlamentarisk korttids observation av det serbiska valet. Alla gjorde så gott de kunde och det fanns inga misstag som på något sätt kunde påverka valresultatet, eller som en känd analytiker sade: valfusk på valdagen är ingen tradition i Serbien. Däremot finns det mycket som kan sägas om pressen, vem som äger olika media. Det finns lite öppenhet och många teorier om vilka som är korumperade. Här behövs mycket arbete innan samhället är demokratisk i vår mening, men man är på rätt väg.

Valräkningen ville alla ha gjord så fort som möjligt och då kan det lätt bli felräkningar och omräkningar, men det tog inte lång tid innan allt var kontrollräknat och klart. Exakt samtidigt fastställdes också valresultatet på Krim och där var man som bekant ännu snabbare. Där var valresultatet klart på förhand och faställdes till 96,77 %.

Det viktigaste om man skall vara valövervakare på Balkan är att man har en järnmage. Det bjuds i varje vallokal på ”turska kava” eller som man säger i Serbien ”turska Kafa”. Två av valövervakarna hade i år ett klart övertag än undertecknad med 3½ år på Balkan och den svenske riksdagsledamoten Jasenko Omanović född och uppvuxen i Banja Luka.

Pressmeddelande 14/3 2014
Publiceringsfritt: Genast

Ukraina debatterades i riksdagen

*******************************************************************************
I onsdags (12 mars) debatterades situationen i Ukraina, och speciellt den på Krimhalvön, i riksdagens plenum. Debatten var livlig och en av de mest angelägna hittills det här året. Med i debatten var riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, vilket var särskilt viktigt då det i tidningarna på Åland och i riket de senaste dagarna har riktats uppmärksamhet mot Ålandslösningen som inspirationskälla för de inblandade i konflikten.

Krisen i Ukraina handlar idag mycket om Krim, ett område som fick självstyrelse 1921 precis som Åland, men det finns skillnader mellan dem båda. En väsentlig skillnad är att Ålands ”kin-state” är Sverige medan Krims är Ryssland, påpekade Nauclér i talet.

Nauclér förklarade att ha ett självstyrt område inom sina gränser är en finkänslig uppgift som kräver skicklighet, som Finland har lång erfarenhet av. Ålandslösningen nämns flyktigt i finsk och internationell press men inte med någon verkligt djup kunskap och inte med konkreta förslag. Vi som varit med länge har träffat och talat med många som kommit från Krim till Åland, och många har också varit på Krim och fört samtal, upplyste Nauclér. Ukrainas nuvarande utrikesminister är en kännare av Finland och Ålandslösningen, förklarade hon vidare, och frågade därefter regeringen om det finns beredskap för att konkret arbeta med Krimkonflikten genom att använda sig av den kunskap och erfarenhet Finland har av att härbärgera ett självstyrt område inom sina gränser.

Utrikesminister Tuomioja svarade att frågan om Finland verkligen har gjort allt för att hjälpa till i Ukraina ställs hela tiden. Man kan alltid göra mera. Men han trodde att vi i rådande situation har gjort allt vi kan genom vårt arbete i de internationella organisationer Finland är medlemmar i – det vill säga OSSE, Europarådet och naturligtvis FN och EU. Utrikesministern poängterade att man vet att Finland finns till hands, man vet att finländare finns tillgängliga och man vet att vi har Ålandsexemplet.

Tuomioja menade också att det inte lönar sig att erbjuda sig om det inte finns efterfrågan; det är sist och slutligen beroende av aktörernas vilja.

*******************************************************************************
Här kan ni hitta gruppanförandena (på finska) samt de svenska inläggen (inkl. Nauclérs) i debatten:

http://www.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/pr_23_2014_p.shtml#kohta_linkki2

Här debatten i sin helhet:

http://www.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ptk_23_2014_ke_p_1.shtml

Mer information ges av Elisabeth Nauclér som nås på tel.nr. 094323047 eller på e-postadress elisabeth.naucler@riksdagen.fi, eller av hennes riksdagsassistent Gustav Blomberg som nås på tel.nr. 094324047 eller på e-postadress gustav.blomberg@riksdagen.fi

Med vänlig hälsning,
Gustav Blomberg
Assistent till riksdagsledamot Elisabeth Nauclér

Vid plenidebatten igår om Statsrådets redogörelse för Finlands deltagande i EU:s militära krishanteringsinsats i Centralafrikanska republiken (SRR 2/2014) konstaterade ledamot Nauclér att militära insatser säkert är bra och nödvändiga, men man bör diskutera om de skall ske under ett europeiskt paraply eller under FN.

EU:s krishantering håller enligt redogörelsen på att förskjutas till Afrika. Nauclér påpekade att det viktiga på sikt inte är att göra militära insatser utan att lösa de underliggande konflikterna. Hon frågade därför ministrarna Tuomioja och Haavisto om det inte skulle vara dags att presentera en tydlig redogörelse för vilka långsiktiga insatser Finland planerar i Afrika, både vad gäller civil och militär krishantering.

Utrikesminister Tuomioja svarade att man inte heller tidigare har presenterat regionala redogörelser och att svaren på ledamot Nauclérs berättigade frågor gällande krishantering, utvecklingssamarbete och frågan om s.k. svaga stater i Afrika ingår i alla tidigare redogörelser och förklaringar som givits till riksdagen. Man kunde naturligtvis tänka sig att samla dem i en pärm, men det förändrar inte saken, eftersom de riktlinjer Finland följer i Afrika är desamma som man följer i andra länder, till tillämpliga delar. De facto vet man att det vad gäller Afrika finns särskilda utmaningar, som säkert kommer att behandlas i den rapport om förberedelserna för EU:s toppmöte om Afrika, som regeringen avger till riksdagen redan inom ett par veckor.

Utvecklings- och biståndsminister Pekka Haavisto svarade att man vid utrikesministeriet nyligen har fastställt två aktuella riktlinjer gällande Afrika. Den ena gäller demokratistöd och berör de aktuella länderna och hur man stöder byggandet av demokrati i dessa länder, den andra gäller de åtgärder som Finland kan vidta för att hjälpa svaga länder på fötter och förhindra att våldsspiralen upprepar sig. Man ser alltför ofta att just när ett land är nära en fredlig lösning och man kanske fått till stånd vapenvila, så börjar stridshandlingarna igen.
Man måste komma in i rätt tid för att få till stånd fred, stabilitet och institutioner som för utvecklingen framåt i landet. Finland har verktyg för detta konstaterade minister Haavisto.

Riksdagledamot Nauclér svarar gärna på frågor om detta, tfn 050 512 1984

Redogörelsen finns här: http://www.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/pr_22_2014_p.shtml#kohta_linkki2

Plenarprotokollet med diskussionen i sin helhet finns här:

http://www.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ptk_22_2014_ke_p_1.shtml

Med vänlig hälsning Britt inger Wahe

Britt Inger Wahe
Informationssekreterare/Information Officer

Ålandskontoret i Helsingfors
Georgsgatan 9 A 4
00120 Helsingfors

Tfn +358 (0)9 505 2670 +358 (0)40 550 1144

Pressmeddelande 11/3 2014
Publiceringsfritt: Genast

Nauclér besökte Kökar

*******************************************************************************

Som en del av riksdagsledamot Elisabeth Nauclérs besök till åländska skolor och kommuner besöktes i går, måndagen den 10 mars, Kökar med skolan, kommunkansliet och Peders Aplagård på programmet.

Kökar skola är nu den tolfte skolan som Elisabeth Nauclér besökt sedan sista veckan i januari i år, den temavecka då Finlands riksdag uppmanade alla riksdagsledamöter att besöka skolor som en del i riksdagens firande av 150 års parlamentariskt arbete i Finland (läs mer om temaveckan här: http://www.naucler.ax/2014/01/23/pressmeddelande-naucler-besoker-skolor-nasta-vecka/). Eftersom inte alla skolor kunde avverkas under en och samma vecka så fick vissa skolbesök vänta på sig. Nu har dock alla de skolor som anmält intresse för en träff med den åländska riksdagsledamoten besökts, men om det fortfarande finns skolor som vill anordna en frågetimme med Elisabeth så är det fortfarande möjligt under måndagar då hon är på Åland.

Följande skolor har besökts:
• Ålands lyceum
• Ålands yrkesgymnasium
• Sunds skola
• Godby högstadium
• Vårdö skola
• Brändö skola
• Kyrkby högstadium
• Strandnäs skola
• Övernäs skola
• Ålands folkhögskola
• Föglö skola
• Kökar skola

I samband med skolbesöket, där hon undervisade alla klasser, träffade riksdagsledamoten också förtroendevalda samt kommundirektör Kurt Forsman på kommunkansliet för att diskutera aktuella frågor, exempelvis den ständigt aktuella språkfrågan, Finlands och Kökars ekonomi och det oroliga läget i Krim. Därefter gjordes ett företagsbesök på Peders Aplagård, som verkligen har gjort bra ifrån sig de senaste åren. Produktionen har ökats och Peders egna äppelodlingar på den unika odlingsmarken på Kökar räcker inte längre till utan äpplen måste köpas in från annat åländskt håll. Med nya företagsetableringar på gång på Kökar kan man inte ta miste på den ökande tillförsikt som kan skönjas i kommunen.

*******************************************************************************

Mer information ges av Elisabeth Nauclér som nås på tel.nr. 094323047 eller på e-postadress elisabeth.naucler@riksdagen.fi, eller av hennes riksdagsassistent Gustav Blomberg som nås på tel.nr. 094324047 eller på e-postadress gustav.blomberg@riksdagen.fi

Vecka 10

Veckan började i Mariehamn med det månatliga mötet med landskapsregeringen. Det finns många frågor som handlar om kontakterna till riket och som måste diskuteras. Det gäller att ha en gemensam syn och att lägga upp strategier om olika problem skall kunna lösas. Kontakterna med finansministeriet kunde utan tvekan förbättras. Varför skickar finansministeriet utan tidigare kontakter färdiga förslag med en ändring av importmoms på tidsskriftsprenumerationer som försätter ålänningarna i en märklig situation vad gäller förtullning av varor. En situation som ingalunda kan vara förenligt med likställighetsprincipen. Först borde man naturligtvis sätta sig ned och diskutera och komma med gemensamma förslag till lösningar. Det är ett gemensamt problem som man måste hitta gemensamma lösningar på. Landskapet har samma mål som staten, nämligen att ha ett skatteundantag som fungerar på ett sätt som kommer människor bosatta på Åland tillgodo och inte försvårar livet för varje invånare. Det krävs inte bara respekt för lagens bokstav utan också moral av de som sysslar med det här och här har regeringarna i riket och landskapet gemensamma intressen och varför då inte tala med varandra. Kan det vara för att man inte talar samma språk? Nu har alltså landskapsregeringen gett ett utlåtande till utkastet till proposition om importmoms på tidsskriftsprenumerationer.

Kanske något att fundera på för språkrådet. Händelsevis var det just till språkrådet jag styrde mina steg efter mötet med landskapsregeringen. Språkrådet ville höra en röst från verkligheten. Hur är det att leva i landet i öster? Kan man leva på svenska i riksdagen? Hur fungerar det i praktiken? Vem använder konsekvent svenska? Hur är stämningarna? Kommer svenskan att överleva i Finland? Själv har jag rört mig i samma kvarter i Helsingfors sedan min studietid i Helsingfors, och i riksdagens korridorer sedan 1983, men ändå har jag svårt att exakt sätta fingret på de förändringar som skett. Men det är klart att i självstyrelselagskommittén som förberedde den förra självstyrelselagen behövdes inga tolkar, man kunde tala med varandra på samma språk. Men en sak är jag säker på, skall svenskan överleva i Finland krävs det att alla konsekvent använder språket och visar att det finns riktiga människor av kött och blod som faktiskt talar svenska – det är inte bara mumintroll i sagorna.

Talmannens initiativ till att få ut oss i skolorna fortsätter för min del. Nu var det dags för Godby högstadieskola att få besök av riksdagsledamoten. Men vad viktigare är, snart är det dags för riksdagsledamoten i Helsingfors att få besök av Godby högstadiums riksdagsledamot. Det är nu andra gången Åland får vara med i Ungdomsparlamentet, och den här gången är det Godby. Ledamoten Mattias Carlsson kommer att åtföljas av en journalist, Jacob Boman, samt deras lärare Jonas Eriksson till riksdagen den 28 mars, och jag hoppas verkligen att någon eller några tidningar passar på att publicera det som den medföljande journalisten producerar.

Men den här måndagen var inte slut med undervisningen för två klasser, den fortsatte med möte med en väljare. Det finns väljare som hör av sig med olika frågor, mer eller mindre konkreta, mer eller mindre förväntansfulla, mer eller mindre krävande. Jag vet inte vilken kategori den här träffen faller under, men ett bra väljarmöte var det. Om det nu var en väljare förstås(???), det har jag verkligen ingen aning om.

Grundlagsutskottet

Grundlagsutskottet behandlade förslaget till lagar om ändring av lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter och av 5 § i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft. Det kan man ha mycket åsikter om, och det hade vi. Vad hör till privatlivets helgd? Om man betalt sina skatter eller om man inte betalt sina skatter? Om det rör sig om en liten eller en stor summa, eller om man är privatperson eller företag, eller om det handlar om ett litet eller ett stort företag, är det någon skillnad?

Riksdagen besöktes av en grupp parlamentariker från Sydkorea och de väcker alltid intresse hos de riksdagledamöter som har ett intresse av sjöfart och fartygsbyggnation. Hur det egentligen står till med det mest kända sydkoreanska varvets ekonomi får väl tiden utvisa, eller rättare sagt de pågående utredningarna.

Sarajevo

I Bosnien var det återigen oroligheter. Folket protesterar mot sina korrupta politiker. Folket har fått nog. Det finns mycket internationell närvaro fortfarande, landet har ingen produktion, landet har ingen industri, allt det som skapade välståndet under Titos tid är borta och har inte ersatts med nya produktionsenheter. En stat kan bara byggas inifrån, Bosnien kan inte byggas uppe i Bryssel, men kanske inte heller i Sarajevo. Det krävs att alla delar av landet medverkar, men hur skall man kunna överbrygga de djupa klyftor som finns. När jag var här 1994 fanns det inga kvinnor att se bland militären och inte heller vid förhandlingsbordet. Det är helt klart att allt skulle sett annorlunda ut om det funnits kvinnor med i bilden den gången, och många anser att kvinnor har större förutsättningar att inte låta sig korumperas än män.

”Total avindustrialisering och ett importberoende finansierat av ett skuldslaveri för medborgarna”, ”åtteruppväckt nationalism och sekterism”, ”tungt beväpnad polis för att skydda sig mot vanliga medborgare” . De citaten är hämtade från en artikel skriven i Dagens nyheter nyligen av Igor Stiks, tidigare bosatt i Sarajevo och nu forskare vid versitetet i Edinburgh. Ja, visserligen var det protester med vägspärrar så att vi inte kunde ta oss från parlamentet till hotellet annat än med hjälp av våra apostlahästar, men några större folkmassor såg vi inte till.
Inget verkar dock kunna stoppa återinvigningen av biblioteket som jag allt för väl kommer ihåg från 1994, men nu ser ut som en krokan.

Nu var det hur som helst inte för att betrakta den allmänna situationen i Sarajevo jag var där utan för att än en gång medverka i ett försök till att få kvinnor i Bosnien mer intresserade av politik, av samhället, av att samarbeta med andra kvinnor inom andra partier och andra grupper för att på så sätt vara brobyggare i ett land som mest av allt behöver brobyggare för att kunna gå vidare.

Det var frågan om ett regionalt möte, närmare bestämt det sjätte i ordningen och något som kanske kan jämföras med Nordiska rådet, men bara med kvinnor. De flesta förstår det språk som inte längre får kallas Serbo-kroatiska utan har många olika namn, men en del förstår inte utan måste använda tolkning. Den här gången hade konferensen namnet ”Parliamentary Working Bodies – Achievements and Challanges from a Gender Perspective”. I Sarajevo hölls hela veckan olika arrangemang med anknytning till kvinnor, kvinnors deltagande och jämställdhet.

Självfallet uppmärksammades också i riksdagen den 8 mars, men eftersom dagen i år inföll på en lördag valde man att flytta firandet till min födelsedag den 7 mars och på plats var förre talmannen Riitta Uosukainen och författarinnan Kaari Utrio.

Åland och Krim

Båda fick självstyrelse 1921…

Veckans händelser har inneburit att väldigt många fått upp ögonen för att det kanske finns något med Ålands självstyrelse som kan vara till nytta. Jag avstår från att filosofera, men kan konstatera att för oss som sysslat med de här frågorna länge har det gett möjlighet att vid många olika tillfällen tala med representanter för Krim och centralmakterna om autonomi och behovet av garantier. De har besökt Åland eller ändå bara intresserat sig för Åland. Hur som helst så är det i alla fall klart att kunskapen nu finns i utrikesministeriet i Kiev. Den tillförordnade utrikesministern är en gammal bekant med ingående kunskap om Ålands självstyrelse efter en längre period som Ukrainas ambassadör i Helsingfors.

Hur som helst gav det som hänt i veckan ett särskilt perspektiv till det möte som hölls på Hanaholmen med Finland, Norges och Sveriges försvarsministrar närvarande. Det finns de som ropar på NATO och anser att det kalla kriget är tillbaka, men det är nog lite vad vi gör det till själva. Ja, det fanns starka krafter i Moskva då och det finns starka krafter i Moskva nu. Det handlar självfallet om att inte vara blåögd, eller blågulögd, men det handlar inte heller om att rusta upp efter decennier av försök till nedrustning. Våld föder våld.

Helgen i Mariehamn borde ha ägnats åt trädgårdsarbete, men så blev det konstigt nog inte den här helgen heller (???)

Så här i slutet vill jag också delge delar av svaren till tre stycken skriftliga spörsmål som inlämnats av olika ledamöter och som ger svar på frågor som också är aktuella på Åland. Det gäller gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker, vindkraftstödet samt stöd till funktionshindrades anskaffning av bil.

SS 1115/2013 rd
Skriftligt spörsmål: Direktförsäljning från småbryggerier (Svaret från omsorgsminister Susanna Huovinen)

>>I enlighet med regeringsprogrammet bereder regeringen en totalreform av alkohollagstiftning-en. I regeringsprogrammet har man också kommit överens om att Alkos ställning ska kvarstå i enlighet med den nuvarande alkohollagen. För småbryggerier eller andra tillverkare av alkoholdrycker öppnas det således inte heller enligt regeringsprogrammet några helt nya försäljningsrättigheter med avseende på alkoholdrycker. I samband med reformen av alkohollagstiftningen kan man dock utvärdera hur det nuvarande systemet fungerar och bedöma om det är möjligt att minska i synnerhet småföretagens administrativa börda. Så som konstateras i spörsmålet får småbryggerierna för närvarande sälja självtillverkade produkter på samma villkor som de som tillämpas inom den allmänna handelsbranschen. Det innebär i praktiken bland annat att ett bryggeri får sälja egna produkter till konsumenterna bara om det samtidigt saluhåller livsmedel. Ur perspektivet för arbetet med att förebygga alkoholrelaterade skadeverkningar finns det inga hinder för att regleringen luckras upp på det sätt som framförs i spörsmålet. I samband med totalreformen av alkohollagen diskuterar man en modell där exempelvis just småbryggerierna skulle få detaljhandelstillstånd för sina egna produkter på i övrigt allmänna villkor utan skyldighet att sälja livsmedel.<<

SS 1152/2013 rd
Skriftligt spörsmål: Radarkompensation för vindkraft i Kymmenedalen (Svaret från näringsminister Jan Vapaavuori)

>>Arbets- och näringsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för främjande av vindkraften genom ett beslut den 7 maj 2012. Arbetsgruppen utredde utvägar att minska hindren och begränsningarna för byggandet av vindkraft samt att samordna åtgärderna inom olika ministeriers förvaltningsområden. Arbetsgruppens mandatperiod löper ut vid utgången av 2013. Arbetsgruppen kommer att publicera en slutrapport, som behandlar de viktigaste resultaten och rekommendationer som arbetsgruppen kommit fram till samt ger en översikt över läget i vindkraftsbyggandet och åtgärderna för främjande av vindkraften inom vart och ett av förvaltningsområdena. Effektiva administrativa processer och klara regler sparar beredningsresurser för både dem som genomför projekt och förvaltningen. Detta bidrar till att vindkraftverk förläggs till sådana platser som har de mest gynnsamma produktionsförhållandena.<<

SS 1172/2013 rd
Skriftligt spörsmål: Befrielse från bilskatt och bilskatteåterbäring på grund av invaliditet (Svaret från Finansminister Jutta Urpilainen)

>>Tyvärr är problemet med det skattestöd som beviljas med hänsyn till invaliditet att bilskattelagen till sin natur är schematisk och inte kan ta i beaktande alla individuella omständigheter. Det har dock redan länge varit aktuellt att ersätta återbetalningen av bilskatt med direktstöd som stöd för funktionshindrade personers rörlighet. Helhetsutredningen om hjälpmedelstjänsterna för funktionshindrade, som nämns i regeringsprogrammet, omfattar bland annat en utredning om en reform av stödsystemet för anskaffning av bil och infaller i social- och hälsovårdsministeriets genomförandeplan under åren 2014-2015 som en del av den multiprofessionella rehabiliteringsutredningen. I samband med detta utvärderas möjligheten att se över även det nuvarande stödet baserat på återbetalning av bilskatt.<<