Skriftligt spörsmål SS1246
Momsfrihet för massörer med finsk utbildning

Till riksdagens talman

Det har framkommit att näringsutövare inom hälso- och sjukvården, om vi tar exemplet med massörer som utbildat sig i Sverige och har ett eget företag i Finland, har en mycket sämre sits än sina konkurrenter som har en massörutbildning från Finland. Detta eftersom massörens kunder betalar mervärdesskatt på de tjänster som de köper medan om massören däremot skulle ha varit utbildad i Finland så skulle hans/hennes tjänster vara momsfria. Detta resulterar i att massören med utbildning i Finland får behålla mer av sina intäkter än massören som är utbildad i Sverige, eller övriga nordiska länder. Varför en finsk massörutbildning kopplas ihop med momsfrihet är svårt att förstå och acceptera.

Enligt 34 § 1 mom. i mervärdesskattelagen betalas moms inte på försäljning av hälso- och sjukvårdstjänster. Med hälso- och sjukvårdstjänster avses åtgärder för att återställa eller upprätthålla en människas hälsa samt funktions- och arbetsförmåga. Detta gäller inte bara statliga eller kommunala inrättningar utan också privata aktörer och yrkesutbildade personer, inklusive massörer. Hälso- och sjukvårdstjänster kan därmed tillhandahållas av självständiga yrkesutövare. Men för att få tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster krävs att massören ska ha tillstånd av tillståndsmyndigheten.

Med självständig yrkesutövare avses sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som har erhållit rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person) eller tillstånd att utöva yrke (yrkesutbildad person som beviljats tillstånd) eller en person som har rätt att använda yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning).

Yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning är exempelvis utbildade massörer.

En självständig yrkesutövare ska lämna in en skriftlig anmälan om verksamheten till regionförvaltningsverket innan han eller hon börjar tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) och regionförvaltningsverken driver tillsammans ett riksomfattande informationssystem (register över tillhandahållare av privat service). I informationssystemet ingår som separat del ett register över privata producenter av hälso- och sjukvårdstjänster och över självständiga yrkesutövare. De självständiga yrkesutövarna finns registrerade i Terhikki-registret.

För att den vård som tillhandahålls vid en privat massagemottagning ska kunna utgöra momsfri hälso- och sjukvårdsservice, ska den som ger vården vara en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Detta gäller dock enligt uppgift bara massörer som fått sin utbildning i Finland, inte massörer som fått sin utbildning i annat nordiskt land.

Detta regelverk är emot det nordiska samarbetets andemening och syfte.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad har regeringen gjort för att ändra på det missförhållande som beskrivs ovan och ämnar regeringen att ändra på detta inom en snar framtid?

Helsingfors den 13 mars 2015

Elisabeth Nauclér /sv

Svaret från minister Rinne

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 1246/2014 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv:

Vad har regeringen gjort för att ändra på det missförhållande som beskrivs ovan och ämnar regeringen att ändra på detta inom en snar framtid?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Enligt 34 § i mervärdesskattelagen betalas skatt inte på försäljning av hälso- och sjukvårdstjänster. Enligt 35 § i mervärdesskattelagen avses med hälso- och sjukvårdstjänster åtgärder för att bestämma en människas hälsotillstånd samt funktions- och arbetsförmåga eller för att återställa eller upprätthålla hennes hälsa samt funktions- och arbetsförmåga, om det är fråga om 1) vård vid en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård som upprätthålls av staten eller kommunen eller vård som avses i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/90), 2) vård som ges av en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som bedriver sin verksamhet med stöd av lagstadgad rätt eller som enligt lag är registrerad.

Enligt regeringens proposition (RP 88/1993 rd) är en utgångspunkt vid regleringen av hur långt hälso- och sjukvården ska vara skattefri att skattefriheten så långt som möjligt följer de allmänna politiska målen för vilken typ av vård som ska vara föremål för samhällets stöd. Kosmetisk vård, allmän rekreation eller annan sådan verksamhet befrias inte från skatt. Den privata verksamheten är avgränsad så att endast sådan vård som står under samhällets tillsyn är befriad från skatt. Vad gäller definition av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården hänvisar regeringens proposition till lagstiftningen gällande yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Enligt 2 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) avses med yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården de som med stöd av den aktuella lagen har erhållit rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person) eller tillstånd att utöva yrke (yrkesutbildad person som beviljats tillstånd) samt de som med stöd av den aktuella lagen har rätt att använda i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning). Som yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning räknas bland annat utbildade massörer.

Erkännande av yrkeskvalifikationer grundar sig i Finland på yrkeskvalifikationsdirektivet (2013/55/EU) och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994). Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira för ett centralregister över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården för att sköta sina uppgifter enligt lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (669/2008). Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska ha en ändamålsenlig utbildning för att kunna utöva ett yrke med skyddad yrkesbeteckning i Finland. Valvira övervakar utbildningarnas ändamålsenlighet. Samma tillstånds- och tillsynsbestämmelser gäller för finländare och yrkesutövare som kommer till Finland från andra stater.

I förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården fastställs det att en förutsättning för användning av den skyddade yrkesbeteckningen utbildad massör är att personen i fråga har avlagt fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998). En massör som fått sin utbildning i Sverige ska ansöka om rätt att använda yrkesbeteckningen hos Valvira. Valvira bedömer förutsättningarna för beviljande av rätt att använda beteckningen, till exempel hur väl den avlagda examen i Sverige motsvarar den utbildning som ges i Finland. Bedömningen av motsvarigheten kan förutsätta avläggande av fristående yrkesprov i Finland. Tjänster som säljs av en i Sverige utbildad massör som beviljas rätt att använda yrkesbeteckningen utbildad massör i Finland på ovannämnda sätt är mervärdesskattefria hälso- och sjukvårdstjänster i Finland.

Social- och hälsovårdsministeriet har för avsikt att granska om det finns behov av att förnya centralregistret. Denna granskning kommer att göras med hänsyn till behoven inom tillsynen över hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården kommer att beaktas i sin helhet. Avsikten är att i samband med granskningen fastställa de allmänna och enhetliga principer enligt vilka yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården framöver ska definieras. Det är inte ändamålsenligt att ta frågor gällande enskilda yrkesbeteckningar upp till behandling förrän denna övergripande granskning har gjorts. Detta för att de enskilda lösningarna ska vara förenliga med de allmänna principer som fastställs senare.

Helsingfors den 9 april 2015

Finansminister Antti Rinne