Frågan om situationen i Tibet till utrikesminister Tuomioja i plenum 12 mars

mars 27th, 2015Okategoriserade | Riksdagsinitiativ

Muntlig fråga (+svaret) om situationen i Tibet till utrikesminister Tuomioja under frågetimmen 12.3.2015.
Frågan delvis på svenska och svaret från utrikesministern på finska.

PLENUM
172. Torsdag 12 Mars 2015 kl. 10.15

Nr. 193) Tiibets människorättsituation

Elisabeth Nauclér/r:
Värderade talman! Vi har under de senaste åren nåtts av otaliga hjärtskärande nyheter om tibetanska munkars självantändningar. Antalet tibetanska självantändningar närmar sig nu 140 stycken. De unga människor som väljer den här drastiska utvägen gör det i protest mot levnadsförhållandena i Tibet. Självantändningarna vittnar om den desperation som råder bland medborgarna i Tibet. Det är vår moraliska skyldighet att reagera på denna tragedi. Jag vill därför fråga utrikesministern.
Haluan siksi kysyä ulkoministeriltä: oletteko te jossain yhteydessä kansainvälisesti tai suoraan Kiinan edustajien kanssa ottanut tämän asian esille?

Ulkoasiainministeri Erkki Tuomioja:
Herra puhemies! Viimeisen vuoden aikana on ollut monia muitakin syitä, joiden vuoksi on ollut syytä huolestua ihmisoikeustilanteesta Kiinassa. Näitä asioita meilläkin seurataan hyvin tarkoin, ja olemme ottaneet niitä esille eri tavoin kiinalaisten kanssa, kuten tietysti myös EU:n yhteisissä keskusteluissa, koska usein vaikuttavin tapa vaikuttaa tällaisiin on se, että koko Euroopan unioni ilmaisee huolensa ja voi käydä sitten dialogia näistä ihmisoikeusasioista. Mutta kaiken kaikkiaan tilanne on valitettavasti mennyt huonompaan suuntaan, mutta on tärkeätä, että me pystymme jatkamaan ja syventämään sitä sinänsä ilahduttavaa vuoropuhelua, jota myös Kiinan kanssa ihmisoikeusasioista ja oikeusvaltiokysymyksistä on käyty ja on kyetty viemään eteenpäin ja jossa Suomellakin on ollut Pekka Hallbergin aktiivisuuden osalta oma roolinsa.

Intervju i Finland Politics av Alain Lefebvre

februari 10th, 2015Kolumner och artiklar | Okategoriserade

Election portrait: Elisabeth Nauclér, the voice of Åland islands in the Finnish Parliament
elisabeth-naucler

An interview is like an adventure game: you begin with your quests, your questions, and then you find yourself transported in the past and the future, in strange places, you meet adventurers and sailors, and sometimes you find more answers than what you were looking for. And at the end you are happy, and slightly disoriented to come back to reality, which was my case when stepping down the stairs in front of the Finnish parliament after meeting Elisabeth Nauclér.

She is the only Finnish Parliament member representing a very special autonomous purely Swedish-speaking region of Finland that consists of an archipelago of more than 6 500 islands in the Baltic Sea, separated from the coast of Sweden by 38 kilometres of open water to the west, and contiguous with the Finnish Archipelago Sea.

In order to understand what Elisabeth does in the Parliament, you have to travel in time back at least to the end of World War 1. After Finland proclaimed its independence in December 2017, there has discussions with Sweden, who was interested in the future of Åland islands due to their strategic position commanding the access to Stockholm harbour; and an overwhelming proportion of the almost purely Swedish-speaking population was in favour of joining Sweden. But it had been part of the Russian Grand-Duchy of Finland before the independence, and in addition Sweden being neutral was not so popular among the allies who won the war, so the League of Nations decided in 1921 that the islands would remain a province of Finland, with the condition – imposed by Sweden – that the archipelago would stay demilitarised (more precisely non-fortified) as it was since 1856 and that it would benefit of an extensive autonomy.

Finland complied and provided a statute defining this autonomy. Globally, the only substantial decision of the League of Nations was satisfyingly implemented, and there is not a lot of discussions about it any more.
The autonomous status of the islands, which in some way makes Finland a federal state even if the Åland Islands are the only autonomous region, was revised in 1951 and 1991 through Finnish legislation, and confirmed within the treaty admitting Finland in the European Union. An interesting fact is that, due to its legal autonomy, it was only possible to include the Åland islands in the EU because its Parliament had voted in favour of it after two referendums: it has been an exception among the territories with a special status in the Nordic countries, such as Greenland and the Faeroe Islands. And one of the main tasks accomplished by Elisabeth Nauclér in the Parliament is to ensure that Åland’s autonomy law is correctly implemented and respected when drafting other regulations, in order to protect the autonomy of the archipelago.

Nordic and international

Elisabeth is clearly a very special person, and it is difficult not to respect her strength, her willpower and her dedication to her islands, visible even when giving an long interview quite late after a full day in the Parliament, and doing everything she could in order to explain and justify Åland Islands’ views on the relation with mainland Finland.

It is quite difficult to find somebody more Nordic: she was born in Sweden, from a Swedish father and a Norwegian mother, and lives in Finland. In her childhood, she could see Norway from the windows of her Swedish house; she studied law in Sweden, met an Ålander, learnt Finnish in Uppsala and Helsinki Universities and settled in Mariehamn where she began in 1979 as a legislative draftsman for the Government of Åland, before becoming notary for the Parliament of Åland from 1983 to 1985. Her legal background is clearly an asset for representing Åland in the Finnish Parliament.

She adds to this CV a solid international experience, as she went on to become Secretary of the Åland Delegation to the Nordic Council from 1985-1999, while also working as a Civil Affairs Officer with the UN peacekeeping operation in former Yugoslavia from 1996-1999. Therefore she is used to political negotiation at high level in the field of international relations, a necessary skill in her position considering Åland’s islands international status.

Then there is the person, which is clearly determinant and does not hesitate to intervene in the Constitutional Committee of the Parliament to prevent infringements to the autonomy, and she stresses the excellent support she needs and gets from Åland’s government and civil servants. Because, even if Finland is a peaceful country, there has been in the past cases where an intervention in the Parliament has been necessary. She likes to say: “When it is used correctly, law is the best weapon to win battles”, and she has not lost many.

Gaming, sea birds and wind turbines

When she was Head of the Åland’s administration, there has been some agitation around the online gaming. In Åland islands, where the gaming tradition is quite strong according to Elisabeth, gaming activities are under the control of PAF, a NGO which was founded in 1966 to bring all the different Åland organisations under one roof. An independent allocation board distributes all the PAF profits to non-profit associations, organisations and good causes on the Åland Islands.

But with the development of online gaming, there was a conflict: the Finland 2001 Act on Gaming made the Finnish mainland organisation RAY the sole official provider of online gaming for the mainland – and a monopoly. However, because of better odds and prizes, many mainland Finns shunned RAY for PAF, causing officials at RAY to push for legal action. It took the form of a Parliamentary amendment which would have infringed Åland’s autonomy.
It was finally President Tarja Halonen who deferred the proposed act to the Supreme Court, with a satisfying result for Åland islands: the amendment was withdrawn. The two monopolies are however threatened by the EU who is pushing for opening the market. But, as Elisabeth Nauclér indicates: “it is better to have a public gaming system that you can control and whose gains can benefit the population, than to let it to organisations whose ethics and practices may be dubious”.

Another major issue in her days in the Åland’s administration has been the question of sea birds hunting, a holy matter for islanders. In Åland, springtime hunting has been a cultural practice for centuries but was at some moment regulated (and forbidden) by an EU Directive that countries had to implement in the national legislation. Finland prepared a law to that effect and it was finally adopted, when the Åland island government would have preferred to have another discussion with the European Commission, who considers Finland as a whole and has not yet totally understood Åland island specific international situation. There has been anyway a strong opposition to this measure in the Åland Islands, with the threat of an expensive fine by the European Commission. It has even facilitated the arrival of the Independence Party in the Åland’s Parliament.

Elisabeth Nauclér had recently to fight for wind turbines. This time, the Finnish administration, when preparing a law to facilitate the investments in wind turbines by private companies, indicated in the explanatory text presenting the law that the investments on Åland’s territory was simply not covered by the law. Elisabeth Nauclér, knowing that this disposition, which was a disadvantage for Åland islands, was clearly illegal and obtained that it is withdrawn from the text, with the support of the Ministry of Justice.

This wind turbines case brings her to remark that Finland could think in a different way and enjoy the benefits that the Åland Islands are bringing to the country by supporting its development, instead of trying to simply apply the general rules of the mainland to a place which is very different and should benefit from more freedom. In the case of the wind turbines, she stresses that Finland has committed to attain a high percentage of renewable energy, and that there is a lot of wind in the islands: Åland could be the Finnish pilot region in this domain, and help the whole Finland to reach its EU objectives. But officials from Ministries are not always in line with this practical approach.

April elections in the context of the preparation of a new autonomy act for Åland

Now, Elisabeth Nauclér is facing the April elections, with 2 lists in competition for only one position, and a limit of 4 names on each list, a specificity of the region. In practice, it means that even the majority of parties support her list, she is also in competition with the other people on her list. After eight years at the service of Åland in Helsinki, she wants to continue to participate in a major project for the Åland Islands: a new law on autonomy is in a preparatory phase, and the next 4 years are going to be crucial.

The preparation of the new law has already begun. The initial phase of the preparation was handled by Finnish authorities with limited collaboration with Ålanders, but the situation is now better and clearer: on 19 September 2013, the Government appointed a Parliamentary Committee to draw up a proposal for the reform of the system of self-government in Åland. The Committee consists of representatives from all parliamentary groups as well as the political parties in Åland. It is headed by President Tarja Halonen, who, after her intervention in the online gaming case, is seen as a real-life hero in Åland. Elisabeth Nauclér is an observer in the Committee.

From an outsider point of view, it is true that questioning the existing law may be useful, more than 25 years after the last serious revamping, as the world has certainly changed. In addition, Finland is in the European Union with Åland islands. It also can be felt by an external observer that the present act is presented in a way which is facilitating conflicts: it has a list of matters which are under the responsibility of Åland authorities, and a list of matters under the responsibility of the Finnish state. But when something has been forgotten or is new, the responsibility is not defined, as it is the case for Internet matters, and it may lead to difficulties and in some cases conflicts.

It is probably for this reason that Åland authorities try to push the Finnish state to define clearly what they consider their responsibility (such for example as defence, foreign affairs…) and the rest would be under the responsibility of the Åland Islands. The Committee has already provided its preliminary report, which is not yet defining precisely what will happen, but has laid down some principles. In particular, it is planned that:
“The Act on the Autonomy of Åland should be shorter and less detailed than the current Act, and rather lay down framework regulations defining Åland’s status and autonomy guaranteed by the Constitution. The Act on the Autonomy of Åland should be supplemented with one or more acts enacted in the ordinary legislative procedure with the approval of the Åland Parliament”.

It also contains provisions on an increased autonomy on economic matters, and the possibility for Åland to “be able to decide on its own to what extent it takes over new powers from the State”, after “negotiations and an agreement with the State, in order to establish the administrative and economic consequences of the delegation of powers”.
Elisabeth Nauclér being an observer in the Committee is following its work, which will allow for her to be consulted on request, and, if she is elected at the right time, to be in the Parliament when the new act will be discussed.

A dedicated politician with a good dose of sisu

On more general matters linked to politics, she is not involved in the same way than mainland politicians, in particular on this large group of topics which fall under the responsibilities of the Åland’s government, such for example as municipal organisation or health and social affairs. She has shown an interest on equality matters, as a member of the Employment and Equality Committee of Parliament.

But she is not expressing herself on Finnish internal topics in these domains, but she made some interesting comments linked to the specificity of Åland on immigration and on Russia. Concerning immigration, she noted that the sensitivity in the islands is quite different from the mainland, as it has always been a multi-ethnic and multicultural place: among the almost 30 000 inhabitants, you can find over 90 nationalities and 40 languages. This comes from the fact that Åland has always been an open society. She added that she is herself an immigrant, and the only Finn by naturalisation elected in the Parliament.

The relations with Russia are another specificity of Åland Islands, as she pointed: there is a Russian consulate in Mariehamn whose main role is to supervise the demilitarisation of the islands, in application of the existing international agreements, as the Åland archipelago is key for the naval domination of the Baltic Sea.

I have also discovered during the interview and its preparation some of Elisabeth’s personal characteristics, that are certainly useful in her activities, and also makes meeting her an interesting experience. She has what is in Finland called “sisu”, determination and patience. All her activities in the Parliament prove it, but also she is to my knowledge the only elected politician in all Finland who has in the last years published an article on her blog every week (except some summer holidays), to report to her electors about her activities.

If you go through it (here) and you understand Swedish, you will learn also that she has a strong sense of humour tainted with a bit of feminism for example when she mocks slightly a draft law in discussion where it is planned that citizens over 65 years would not have to pay for fishing licenses, officially because it is a good activity for men in this age. She is asking herself: is it fair, when it advantages men? So what kind of activity would be the equivalent for women?

And also I find it quite revealing that she expressed on her website her support for Jutta Urpilainen, ex-leader of the Social Democratic Party, indicating that she finds her attitude “brave and admirable” when, after having been replaced and removed from the political scene in a not so elegant way, Ms Urpilainen has just sat in the Finnish Parliament as a modest member and has refused the consolation of a nice and well-paid job in the European Investment Bank in Luxembourg. Elisabeth Nauclér notes sarcastically that offering a top job abroad is one way to get rid of strong women.

Ni kan hitta intervjun här http://finlandpolitics.org/2015/02/09/election-portrait-elisabeth-naucler-the-voice-of-aland-islands-in-the-finnish-parliament/

Ny intressant kurs om autonomi i regi av Ålands fredsinstitut!

januari 16th, 2015Okategoriserade

Anmälningstiden har förlängts till den 20 januari, så skynda er, anmälningstiden tar snart slut!
Kursen går på engelska. Nedan hittar ni mer information från Sarah Stephan.

Dear all,

I would kindly like to inform you that the registration period for the e-course ”Territorial Autonomy as a Tool for Diversity Management: Lessons from the Åland Example” has been extended to 20 January.

Register by e-mail to open@ha.ax.

A university-level e-course on territorial autonomy and the Åland Example, developed by the Åland Islands Peace Institute, in co-operation with the Open University on Åland will start on 2 February 2015 on the digital learning platform “Fronter”.

More information, please see the pdf attached or the Peace Institute’s webpage at http://www.peace.ax/en/nyhetsnotiser/64-uncategorised/1851-e-course-territorial-autonomy-as-a-tool-for-diversity-management.

The course is open for participants from all over the world. It is first and foremost designed for university students but everyone is free to register for one of the 20 places offered this coming spring term. Registration is open to 16 January.

Please be so kind to distribute the information attached among your students and colleagues!

If you have questions, please contact Ms Sarah Stephan at +3581815574 or sarah@peace.ax.

Thank you and with kind regards,
Sarah Stephan


Sarah Stephan, LL.M.
forskare/researcher & projektledare/project manager
Ålands fredsinstitut/The Åland Islands Peace Institute
Pb 85
22101 Mariehamn, Åland/Finland
+358 (0)18 15574
sarah@peace.ax

Pressmeddelande: Svenska riksdagsgruppens assistenter och kansli besökte Ålandskontoret

december 1st, 2014Okategoriserade

Pressmeddelande 1/12 2014
Publiceringsfritt: Genast

Svenska riksdagsgruppens assistenter och kansli besökte Ålandskontoret

Svenska riksdagsgruppens kanslipersonal och assistenter fick på onsdagskvällen (26/11)på Ålandskontoret i Helsingfors en grundlig genomgång av aktuella åländska ärenden, med särskild betoning på självstyrelselagsreformen. Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, informationssekreterare Britt Inger Wahe och riksdagsassistent Gustav Blomberg stod för informationen.

Diskussionen var livlig och deltagarna konstaterade att det var en nyttig kväll, informationen kommer till verklig nytta i det dagliga arbetet.

På bilden ser ni från vänster: riskdagsassistent Gustav Blomberg, riskdagsassistent Maria Henriksson, riskdagsassistent Lena Höglund, riksdagssekreterare Christel Liljeström, riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, generalsekreterare Henrik Stenbäck, riskdagsassistent Johan Ekman, och lagstiftningssekreterare Erik Munsterhjelm.

På bilden ser ni från vänster: riskdagsassistent Gustav Blomberg, riskdagsassistent Maria Henriksson, riskdagsassistent Lena Höglund, riksdagssekreterare Christel Liljeström, riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, generalsekreterare Henrik Stenbäck, riskdagsassistent Johan Ekman, och lagstiftningssekreterare Erik Munsterhjelm.

Mer information ges av Elisabeth Nauclér som nås på tel.nr. +358(0)94323047 / +358505121984 eller på e-postadress elisabeth.naucler@riksdagen.fi, eller av hennes riksdagsassistent Gustav Blomberg som nås på tel.nr. 094324047 eller på e-postadress gustav.blomberg@riksdagen.fi.

”Löneförmån”

november 12th, 2014Okategoriserade

”Löneförmån”

Till löneförmånerna som riksdagsledamot hör att få brev av den här arten.

Jag är inte finlandssvensk och har inga planer på att bli det heller, men finlandssvenskarna har definitivt min sympati. Texter som den här har börjat förpesta min mejl. Vart är vi på väg? Vad är det för politiskt klimat vi lever i?

Jag har kommit att intressera mig för minoritetsfrågor och mänskliga rättigheter och ofta i andra länder, men man behöver inte gå långt bort för att stöta på kränkningar som man trodde hörde en förgången tid till. Vad har hänt?

För den som inte förstår finska kan jag bara säga lika bra så. Hjärtat och andra vitala organ kan ta skada av läsningen.

Här kommer brevet i sin fulla längd:
——————————-

Te ruotsinkieliset olette julma ja armoton kansanosa.

Te suomenruotsalaiset olette kaikkina aikoina tehneet kaikkenne estääksenne suomenkielisten opiskelut, sivistyksen ja elämässä menestymisen

Te suomenruotsalaiset olette koko itsenäisyytemme ajan tehneet kaikkenne estääksenne suomenkielisiä oppimasta tärkeitä maailmankieliä, kansainvälistymästä.

Ruotsalainen kansanpuolue ja ruotsalainen eduskuntaryhmä jo nimensä mukaisesti ajaa Ruotsin etua. Te haluatte sulkea meidät ruotsi-nimiseen häkkiin. Nyt me olemme pohjoismaiden panttivankeina.

Yleensä kieli on kommunikointiväline. Meillä kieli on alistamisen ja vallan käytön väline.

Te sanotte meille, että meidän, koko 5,3-miljoonaisen suomenkielisen kansan on opeteltava teidän kielenne jotta voisimme palvella teitä teidän kielellänne.

Te pakotatte meidät maksamaan miljardeja euroja joka vuosi itsemme alistamisesta. Junailette kulisseissa lakeja lakien perään. Olette tehneet itsellenne mieluista politiikkaa, olette jatkuvalla syötöllä säädättäneet ”ruotsittamislakeja”.

Sanotte: emmehän me yksin päätä vaan teidän edustajanne…

Kiiltävillä mitaleilla ja runsailla lahjuksilla te palkitsette ne, jotka kirjoittavat ja puhuvat mieluisasti, mutta rankaisette ankarasti niitä, jotka arvostelevat teitä ja vaativat oikeudenmukaisuutta.

Etelä-Afikassa valkoiset, meillä ”mustat” eli siis suomenkieliset poliitikot ja virkamiehet ja media tekevät likaisen työn.

Maailman tehokkain (maailman ainoa?) apartheid-koneisto suoltaa jatkuvalla syötöllä etuoikeuksia ruotsinkielisille ja ruotsin kielelle ja velvoitteita suomenkielisille. Kustannuksista välittämättä. Meidän omilla verorahoillamme.

Täällä erotellaan kansalaisia kielen mukaan, Etelä-Afrikassa erottelu toimi ihonvärin mukaan.

Totuus on että RKP ajaa apartheidpolitiikkaa kuten buurit aikanaan. Nimenomaan apartheidia, erottelua, erillään pysymistä ja alistamista. Ei edes samaa ovea saa lapset käyttää koulussa,tai samalla pihalla leikkiä.

Etelä-Afrikassa sitä kutsuttiin apartheidiksi, meillä se on suomenruotsalaista KULTTUURIA(Corinna Tammenmaan luonnehdinta)

Pisa-tuloksissa olemme jatkuvasti maailman kärkipäässä. Mitä me olisimmekaan ilman Ruotsin ja suomenruotsalaisten vuosisatoja kestänyttä alistamista, sortamista, ryöstämistä, armotonta verottamista, satojen vuosien lähes yhtäjaksoista sotimista.

Mitä me olisimmekaan ilman suomenruotsalaisten loputonta PAKKOruotsittamista ja palveluvelvoitteita , keinotekoista kaksikielisyyttä.

Älkää tyrkyttäkö meille suomalaisille vierasta identiteettiänne, älkääkä yrittäkö määritellä identiteettiämme teidän kauttanne. Meillä suomalaisilla on oma identiteettiimme, emme me halua emmekä tarvitse siihen teidän vieraskielistä identiteettiänne.

Me Suomen suomenkielinen valtaenemmistö olemme suomenkielisiä ja me saamme olla suomenkielisiä. Siihen meidän ei tarvitse keneltäkään lupaa pyytää. Me emme ole ruotsinkielisiä, eikä meistä sellaisia tule. Kielitaito yleensä on kokonaan toinen asia.

On ihmisoikeusrikos aloittaa ruotsin kielikylvyt jo päiväkodeissa. Julminta ja hirvittävintä aivopesua.

On ihmisoikeusrikos yrittää muuttaa meidän suomalaista ja suomenkielistä identiteettiämme kaksikieliseksi.

Vain diktatuureissa identiteetti määrätään ylhäältä alas

MINULLA ON UNELMA. KUN SUOMI TÄYTTÄÄ 100 VUOTTA 6.12.2017, TÄMÄ SUOMENKIELINEN KANSA OLISI VIHDOINKIN VAPAA.

HERÄISIMME JA HUOMAISIMME, ETTÄ TÄMÄN KANSAN PAKKORUOTSITTAMINEN OLIKIN VAIN PAHAA PAINAJAISUNTA.

————————–

Nauclér stöder ALS-stiftelse

september 3rd, 2014Nyheter och pressmeddelande | Okategoriserade

Redaktör Nina Smeds utmanade mig den 25 augusti i tv-programmet Åland 24 att delta i ALS Ice Bucket challange, det vill säga att jag skulle låta en hink med isvatten hällas över mig för att uppmärksamma omvärlden på vikten av att stödja forskningen om den svåra sjukdomen ALS. Frågan är allvarlig och den förtjänar all uppmärksamhet, som riksdagsledamot kan jag emellertid utnyttja andra mindre spektakulära , men ändå effektiva möjligheter till påverkan, därför antar jag inte utmaningen i denna form.

Under min tid i riksdagen har jag haft kontakt med ALS-patienter och bekantat mig med sjukdomen och också försökt förbättra villkoren för dem, genom bland annat myndighetskontakter , och det arbetet lovar jag att fortsätta med, också utan isvatten.

Böckerna som medtas till värmlandsskogarna för sommar- eller vinterläsning har ofta värmlandsanknytning och dit hör Ulla-Carin Lindqvists bok om sin sjukdom och sista tid. Ingen som läst boken lämnas oberörd och i hennes namn har tillkommit en stiftelse för ALS-forskning. Gör som jag betala ett bidrag till Ulla-Carin Lindquists stiftelse. http://www.ullacarinstiftelse.se/ge-en-gava

Vecka 28 – Ströskog

juli 14th, 2014Okategoriserade | Veckobrev

Vecka 28

Inga länkar och inga bilder så går det när assistenten är på semester. Jag tror jag förstått hur man gör, men datauppkopplingen i värmlandsskogen har inte förstått hur man gör. Och det var där veckan började, för övrigt med en förfärlig massa födelsedagskalas. Tvillingarna har fyllt tolv, deras morfar 80, deras mammas kusin 50 och veckans sista dag deras mormorsmor 130, men hon lever inte. Det gör däremot assistenten som tagit över hennes födelsedag. Det är praktiskt annars skulle det inte finnas någon att fira den dagen längre. Förr firades den dagen i familjen så att då skulle de första eget odlade potatisarna tas upp. De måste sättas tidigt för att kunna skördas den 13 juli på Austmarka. I år blev det inga nypotatisar från Austmarka, men mycket annat intressant ingick i den femrättersmiddag vi åt, men då ingår inte alla mellanrätter vill säga. Det var allt ifrån en amuse bouche till en passionsfruktspanacotta med grapeskum.

Veckan avslutades med en biltur från värmlandsskogen till Kapellskär och vidare Mariehamn. Hur jag än kör den där sträckan så lyckas jag inte komma under 500 kilometer.

Ströskog

Vad gör man då där i skogen när man inte är på födelsedagskryssning Oslo-Kiel-Oslo, eller ägnar sig åt annat födelsedagsfirande? Jo , man kan konsultera min nya leksak en GPS med specialprogram tvärs över Sverige, dock inte ut i havet så Åland finns inte med. Den visar till exempel ”Alla intressanta platser” och vad hittar man väl där om man trycker på den funktionen, jo ”Ströskog” och ”Ströskog” och ”Ströskog” och tro det eller inte ”Ströskog”. Den närmaste ströskogen är belägen på 60 meters avstånd, nästa på 120, och för att nå nästa måste man gå ytterligare sex meter för dit är det 126 meter, sedan 184, innan det finns två ströskogar med två meters avstånd. Man kan välja mellan att gå till den ströskog som ligger 222 meter bort och den som ligger på ett avstånd av 224 meter. Det är med andra ord bara att välja mellan ”Alla intressanta platser” som finns i Häljeboda”.

Det är lätt att tro att man lever i en ströskogsidyll om man inte ibland sätter på TV:n och ser några bilder från Israel och Gasa. Man blir förstummad och det är svårt att ens för sig själv fundera ut vad som skulle vara den rätta strategin än mindre ha några förslag att komma med. Hur många har inte genom årens lopp varit engagerad i denna konflikt, haft de allra bästa intentioner och ändå samma hemska bilder igen.

Den som inte vill gå så långt från ströskogen som till konflikten i Gasa nöjer sig kanske med lokaltidningarna. Där kan man läsa att en i hembyn Sjöbotten närmast okänd man vid namn Alfred Gustafsson är inskriven i den finska glashistorien, men här i trakten kring Arvika har ingen hört talas om honom. I Finland pågår för närvarande arbetet med en bok om de finska stormannaglasen och där skall Alfred Gustafsson ägnas stort utrymme så det är på tiden att han uppmärksammas även här. Han arbetade på Iittala och i Köklax innan han flyttade tillbaka till Värmland. Det står en del om honom i en bok om Iittala glasbruk som utgavs till dess 100-årsjubileum 1981. Allt det här och lite till kunde man läsa i Arvika Nyheter.

Språksektionen

I Austmarka Historielags medlemsblad kan man läsa om Skytterhusbekken eller Bakkebekken som egentligen heter Ampianporro. Bäcken startar i Ampiantjernet. I bladet står att Ampian är finska och betyder på norska veps. För den som varken kan finska eller norska så kan jag upplysa om ett det på svenska heter geting. Det är alltså de finnar som slog sig ned på (i på svenska) Austmarka som gav namn åt platsen och bäcken. Det bäcken var en pärla bland bäckar och ”til hygge” för många hästar som dagligen drog tunga lass uppför ”den bratte lia” från sågbruket. Nu bruasar inte längre Ampianbekken som förr. Den går stilla och lugnt i ett rör. Ett sådan tragiskt öde. Om man vill läsa mer skall man gå till Glåmdalen av den 9 juni 1972.

Brasiliens förlust – this is just too much.

Men ser hon inte på fotboll kanske någon undrar. Egentligen har aldrig fotboll varit min grej. Ishockey däremot är ett snabbt spel som lämpar sig väl för Tv:n. Även om jag inte är så intresserad av fotboll så är idrottens historia intressant, men den här gången blev det lite för mycket av historia kring Brasiliens spelande än fotboll. Det är väl inte presidentens fel och det kan väl inte komma att påverka presidentvalet i höst?

Det fick mig osökt att tänka på orden från min chef i Zagreb brasilianaren Sergio Vieira de Mello i maj 1994. Alla som kom in i hans rum för att diskutera den svåra krigssituationen i Bosnien och Kroatien började med längre utredningar och beklaganden över den stora förlust som Brasilen drabbats av genom Ayrtun Sennas död. Det stämmer att Formula ett förarens död var en stor förslust, men förlusterna i krigets Jugoslavien var minst lika stora fast det gällde helt okända offer. Och Sergio konstaterade vid dagens slut uppgivet. ”Elisabeth, this is just too much”.

Norges frihet

I samma blad kan man också läsa en nekrolog över Rune Skoglund, en av motståndsmännen och gränslotsarna som levde hela sitt liv på Håkerudstomta där som 14-åring började cykla över gränsen med post på den centrala kurirvägen SOE (Special Operations Executive). Nu haar han gått ur tiden Han fick många utmärkelser under sitt liv, bl.a. överlämnade av Gunnar Sønsteby, mera känd som Kjakan. Nu tackas han för att han var villig att offra sitt liv för Norges frihet.

Vad gjorde vi i Lewes? – Seminarium om Lewis i Ålands Sjöfartsmuseum den 15 juli 2014

juni 26th, 2014Nyheter och pressmeddelande | Okategoriserade

Vad gjorde vi i Lewes?

Seminarium om Lewis i Ålands Sjöfartsmuseum den 15 juli 2014

Vi försöker förklara varför Finlands och Rysslands ambassadörer tagit initiativ till att restaurera minnesmärket i Lewes, England och varför Ålands landskapsregering liksom åländska företag och andra aktörer deltagit i finansieringen av projektet.

14.00 Inledning
Elisabeth Nauclér, riksdagsledamot

14.00 Öppningsord
Camilla Gunell, Ålands lantråd

14.10 Hur det kom sig att Finlands och Rysslands ambassadörer tog ett gemensamt initiativ.
Pekka Huhtaniemi, Finlands Ambassadör i Storbritannien

14.30 Historiska lärdomar
Graham Robins, intendent Ålands museum

14.40 Historiska broar: Bomarsundsfångarna i England
Graham Robins, intendent Ålands museum

14.55 Ålands maritima kulturarv och våra band till Storbritannien, både förr och nu.
Hanna Hagmark Cooper, direktör Ålands sjöfartsmuseum

15.10 Det privata näringslivets intressen i fortsatta kontakter med London/England/Lewes
Leif Nordlund, verkställande direktör Alandia försäkring

15.25 Seminariet avslutas
Elisabeth Nauclér, riksdagsledamot

15.45 Kaffe

För mer information:
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér på tel.nr. 094323047

Inbjudan till seminarium om utvecklingen av Ålands självstyrelsesystem

oktober 28th, 2013Okategoriserade

Ålands landskapsregering tillsatte i maj 2010 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag till reformering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland. Den skulle ta hänsyn till nya behov, den allmänna samhällsutvecklingen, den globaliserade ekonomin, den europeiska integrationen och Finlands nya grundlag. Kommittén, som leddes av lagtingsledamoten Gunnar Jansson, lämnade sitt betänkande med förslag till en modernare och enklare ordning för överföring av behörighet mellan parterna i oktober 2010 (Åländsk utredningsserie 2010:2).

I mars 2012 tillsatte justitieministeriet en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att kartlägga hur Ålands självstyrelse fungerar och vilka behov det kan finnas att utveckla självstyrelselagen för Åland. Arbetsgruppen skulle också göra preliminära bedömningar av de frågor och förslag som togs upp i den av landskapet tillsatta parlamentariska kommittén. Arbetsgruppen, som leddes av ambassadör Alec Aalto, lämnade sitt betänkande i december 2012 (justitieministeriets betänkanden och utlåtanden 4/2013).

För att följa arbetet i den av justitieministeriet tillsatta arbetsgruppen och fungera som referensgrupp för landskapsregeringen i arbetet med att reformera självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland tillsatte landskapsregeringen i maj 2012 en parlamentarisk kommitté. Kommittén, som leddes av vice talmannen Roger Jansson, avlämnade sin slutrapport i augusti 2013 (Åländsk utredningsserie 2013:2).

Med anledning av det förberedande arbete som gjorts tillsatte statsrådet i september i år den parlamentariskt sammansatt kommitté för att reformera självstyrelselagen för Åland. Kommittén leds av president Tarja Halonen. Kommitténs uppdrag är att föreslå sådana ändringar av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen som motiveras av samhällsutvecklingen och utarbeta förslag till en modern lagstiftning om självstyrelsen. Kommittén ska också föreslå åtgärder för att utveckla den ekonomiska självstyrelsen.

Med anledning av de utredningar som redan gjorts och det omfattande reformarbete som nu inleds inbjuder Riksdagens ålandsforum till ett seminarium på riksdagen, i Lilla parlamentets auditorium den 5 november 2013 kl. 9.00. Seminariet arrangeras i samarbete med justitieministeriet och Ålands landskapsregering och syftar till att närmare belysa de frågor som kommer att behandlas ingående i det fortsatta arbetet. Seminariets språk är både svenska och finska, och tolkning kommer att användas.

Välkomna

Riksdagens ålandsforum

Elisabeth Nauclér Johannes Koskinen
Ordförande Vice ordförande

Seminariet arrangeras i samarbete med Ålands landskapsregering och justitieministeriet

Obs! Anmälningar måste göras till gustav.blomberg@riksdagen.fi senast den 1 november på grund av riksdagens säkerhetskontroll

Program

Seminarium om utvecklingen av Ålands självstyrelsesystem
5 november 2013
9:00–12:00
Finlands riksdag, Lilla parlamentets auditorium

Seminariet arrangeras av Riksdagens ålandsforum i samarbete med justitieministeriet och Ålands landskapsregering

9:00 Välkomstord
Talman Eero Heinäluoma

09:10 Seminariet öppnas
Lantråd Camilla Gunell

09:20 Behörighetsfördelningen i går, i dag och i morgon
President Leif Sevón

09:40 Enumerationsprincipen v. residualprincipen
Professor Markku Suksi, Åbo Akademi

10:00 Diskussion

10:30 Kaffepaus

10:50 Självstyrelsens ekonomiska system
Direktör Bjarne Lindström, Ålands statistik- och utredningsbyrå

11:10 Kommentar – Självstyrelsen och det ekonomiska systemet ur ett principiellt och praktiskt perspektiv
Lagstiftningsråd Sten Palmgren

11:25 Diskussion

11:00 Avslutningsord
Justitieminister Anna-Maja Henriksson

12:00 Seminariet avslutas

Riksdagens kvinnonätverk

maj 30th, 2012Okategoriserade
Kvinnorna i riksdagen 2012

Kvinnorna i riksdagen 2012